Den så kallade kassalagen för e-handel infördes i juli 2020 som ett sätt att få ner skuldsättningen i samhället. Sedan dess är det inte längre tillåtet att ha kreditalternativ förifyllda eller högst upp i checkouten. Flera rapporter har dock antytt att kreditbetalningarna, i synnerhet fakturabetalningarna, har ökat sedan lagen infördes - tvärt emot vad som var tänkt.
LÄS ÄVEN: Faktura ökar trots utskällda lagen - här är regeringens svar
Som Ehandel tidigare har berättat kommer den nya kassalagen att utvärderas senare i år, men redan nu väljer Konsumentverket att gå ut och tycka till. I den nya rapporten "Konsument på kredit" skriver myndigheten att det finns "starka skäl att skärpa regleringen ytterligare".
Genom bestämmelsen minskar risken att konsumenter som vill betala direkt inte uppmärksammar det betalningsalternativet. Dock anser Konsumentverket att konsumenter alltid ska ha möjlighet att betala direkt vid köpet. Det är inte rimligt att köp ska vara oundvikligen förenade med skuldsättning. I dag finns det dock tillfällen där inget direktbetalningsalternativ erbjuds, skriver myndigheten.
"En ökning med en miljon kronor per dag"
Anna Hult, jurist på Konsumentverket och författare till rapporten, sammanfattar kritiken.
Vi vill få konsumenten tillbaka till beteendet att handla för de pengar man har, det ska inte vara det vanligast förekommande att betala på kredit. Vi gör bedömningen att det alltid ska finnas möjlighet att direktbetala, säger hon till Ehandel.
I Konsumentverkets rapport framgår det att skuldsättningen i samhället ökar och betalningarna i e-handeln pekas ut som en drivande faktor. Bland annat tas det upp att Kronofogden begärt in information från totalt fem betaltjänstbolag som tillhandahåller betalningar hos e-handelsföretag. Under perioden januari-november 2020 lämnade de fem bolagen tillsammans in 137 000 ansökningar till Kronofogden.
Jämfört med helåret 2017 är det en ökning med nästan 19 300 ansökningar. Skuldbeloppet i ansökningarna från dessa bolag uppgick till 1,5 miljarder kronor 2017. För 2020 har beloppet ökat till drygt 2,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 1 miljon kronor per dag, heter det i rapporten.
"För enkelt att konvertera"
Enligt Anna Hult ställer sig Konsumentverket också kritiska till att det i dag är relativt lätt för konsumenter att ändra sin betalning från faktura till delbetalning utan att någon ytterligare kontroll görs.
Om man erbjuder byte från faktura till delbetalning bör konsumenten kunna förvänta sig att det görs en ny kreditprövning. Och då menar vi att det inte räcker med en ny kreditupplysning utan kreditgivaren behöver titta på hela konsumentens ekonomi. Vår uppfattning är att det är för enkelt att konvertera faktura till delbetalning.
Konsumentverket medger att fakturabetalning och andra kreditalternativ kan skapa trygghet för konsumenten, men ställer det mot att delbetalningar lätt kan växa till stora summor som konsumenten inte har möjlighet att betala, och att det kan gå fort att hamna i ett växande skuldberg.
Har inte konsumenten ett eget ansvar för att inte handla mer än vad hon eller han har råd med?
Konsumenten har en skyldighet att lämna korrekta uppgifter men sen menar vi att ansvaret övergår till kreditgivarna. Så det är ett delat ansvar som vi ser det, avslutar Anna Hult.
