Har den kritiserade kemikalieskatten minskat användningen av farliga flamskyddsmedel i elektronik? Det har Kemikalieinspektionen och Skatteverket tagit reda på. Utvärderingen har gjorts på uppdrag av regeringen och visar att man inte kan dra den slutsatsen.
Vi kan inte se några signifikanta nedgångar som följd av skatten. Däremot ser vi en skillnad i användningen i olika produktgrupper. Där är det rentav en stor skillnad. Tittar man till exempel på laptops så har man där i en högre utsträckning fasat ut klor- och brominnehållande flamskyddsmedel, medan man inte haft det fokuset i till exempel vitvarubranschen, säger Erik Gravenfors, utredare på Kemikalieinspektionen, till Ehandel.
Men den nedgången har alltså inte kunnat härledas till kemikalieskatten. Man har nämligen upptäckt att man där började ställa om redan tidigare till följd av ett större hållbarhetsfokus, både vad gäller lagar och regler men också efterfrågan från konsumenter.
Det är vår tolkning, ja. Att krav från de egna organisationerna bidragit i stor utsträckning. Skatten verkar inte i ett vakuum, utan det finns pågående förändringar som varit i rullning redan innan den trädde in. Där har vi haft svårt att bena ut vad som är en direkt effekt av skatten och vad som ska tillskrivas andra styrmedel. Men vi kan inte säga att vi ser några signifikanta skillnader kopplade till skatten.
"Jättarna sneglar på Sverige"
I utvärderingen har man även upptäckt diverse brister som otydligheter och felaktigheter i bilagan till lagen, som ska ge vägledning till de skattskyldiga vid beräkning av hur mycket avdrag de kan göra baserat på flamskyddsmedlens innehåll. Det saknas även flera fosforbaserade ämnen i bilagan. Det här bedöms som brister som behöver åtgärdas för att skatten ska uppnå önskad effekt, menar myndigheten.
Det är inget man ska vifta bort att det till exempel i 60 procent av fallen finns felaktigheter i om ämnena är additiva eller reaktiva.
Eventuella förslag till ändringar av skatten kommer dock först senare. Den 1 mars 2021, för att vara exakt. Det pågår alltså fortfarande ett arbete som ska slutföras innan man vill lämna några besked. Så om notan för skatten varit för hög, eller rentav helt onödig är inget man kan svara på i dagsläget.
Man får komma ihåg att det bara gått tre år. I elektronikbranschen säger man att det tar ungefär 18-24 månader att ställa om. Så det är möjligt att det gått för lite tid för att göra en ordentlig utvärdering. Sen är det också viktigt att tillägga att Sverige är en liten marknad och att mycket tillverkning sker i andra världsdelar. Men det är ändå inte obetydligt det som sker i Sverige. Vi får signaler att även de stora jättarna sneglar på Sverige.
Så på frågan om branschen och konsumenter har betalat extraskatt i onödan är svaret?
Att vi inte är där än. Men hur mycket avdrag den skattskyldige kan yrka är också kopplat till kompetensen hos den skattskyldiga, så det finns säkert de som betalar för mycket. Men det är viktigt också att branschen tar ansvar själva. Allt börjar med att ha bra koll på sin egen verksamhet och att inventera, säger Erik Gravenfors.
