Pandemin håller ett hårt grepp om Sverige och den fysiska handeln hör till de branscher som fått det betydligt tuffare sedan Covid-19 började spridas i Sverige. Sedan en dryg vecka tillbaka, då den nya pandemilagen började gälla, har handeln dessutom fått nya regler att förhålla sig till.
Tidigare kunde butiker främst luta sig mot rekommendationer och det egna goda omdömet, men nu finns det ett lagkrav på hur butiker ska agera. Just nu gäller bland annat att varje besökare måste ha tio kvadratmeter butiksyta till sitt förfogande, samt att butiken ska informera om detta utanför ingången.
LÄS ÄVEN: Efter snabba lagändringen - så ska nya butikskravet hanteras
Åtgärderna, precis som pandemin i sig, får så klart effekter på handelns omsättning. Men från regeringen har det varit ganska tyst om hur de drabbade företagen ska ersättas.
Nu är vi snart elva månader in i pandemin och vi menar att stödsystemen borde ha arbetats fram parallellt. Effekterna är helt galna på en del håll, de marginaler man hade är slut vid det här laget, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till Ehandel.
Stöd når inte fram
Han påpekar att för många handlare är december den månad som är tänkt att gå så pass bra att det kan väga upp för de traditionellt svagare månaderna i början av året. När kunderna uppmanades att undvika butikerna just under den viktiga julhandeln, blev läget alltså inte direkt lättare.
Istället för att arbeta med branschspecifika stöd för till exempel handeln har regeringen valt att satsa på generella stödåtgärder för en rad branscher. Det handlar till exempel om permittering, en insats som nyligen förlängdes. Det har även funnits ett omställningsstöd som företag kunnat söka om de anser att de drabbats av pandemin. Det sistnämnda har dock visat sig innebära långa fördröjningstider innan ersättningen når handeln, enligt Mats Hedenström. Han menar också att permittering inte har varit så användbart för de minsta företagen, eftersom någon ju måste arbeta för att det överhuvudtaget ska gå runt.
Sen finns också hyresstödet, som nu har förlängts för första kvartalet 2021. Det följer samma princip som tidigare, det vill säga att fastighetsägare som sänker till exempel en butiks hyresavgift ersätts för halva det sänkta beloppet av staten. Ett upplägg som Svensk Handel inte var speciellt nöjda med när det lanserades i våras.
LÄS ÄVEN: Partnernas bråk om de sänkta butikshyrorna: "Tålamodet tryter"
Byråkratin som omgärdar det systemet har varit närmast gränslös, konstaterar Mats Hedenström nu.
"Det finns gränser"
Inte heller branschorganisationen Fastighetsägarna jublar med anledning av det förlängda hyresstödet.
Det går inte att lägga ansvaret för att stötta näringslivet på en privat aktör. Fastighetsbranschen är en bransch som domineras av småföretag, som under pandemin gett ett stort ekonomiskt stöd till sina lokalhyresgäster. Regeringen måste förstå att det finns gränser för vad fastighetsbranschen klarar av. Därför behöver regeringen se till att direktstöd betalas ut och samverka med fastighetsbranschen för att främja en positiv återstart efter pandemin, säger Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna, i ett pressmeddelande.
Enligt Svensk Handel finns det exempel på företag som hellre hade sett en total nedstängning av handeln, eftersom de menar att det då hade varit enklare att få ersättning. Men branschorganisationen som helhet har hela tiden förespråkat att samhället hålls öppet och säger sig se positivt på nuläget. Mats Hedenström tycker sig ha fått ett gott gehör från regeringen gällande de kommande månaderna.
Det vi hör är att nu kommer det fram konkreta förslag på stöd till branschen. Så jag tror att vi kommer att bli bönhörda på det mesta. Men det är som sagt viktigt att det går snabbt. Snabbare än det gjort hittills.
