Den svenska studien som nu gjorts vid Luleå tekniska universitet om lagerarbete är gjord på fem svenska e-handelsföretag inom branscher som husgeråd, elektronik, fritid, apotek och livsmedel. Resultaten visar att graden av ojämlikhet på arbetsplatsen beror på processer för att organisera arbetet, så som exempelvis arbetsfördelning, övervakning av arbetarnas prestationer genom produktivitetsdata och en svensk språkpolicy, skriver Luleå tekniska universitet.
"Vem får betala priset"
Klara Rydström är forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och den som står bakom studien.
Frågan om ojämlikhet är högst aktuell inom e-handeln, där snabba och billiga leveranser är så centrala – frågan blir vem som får betala priset, säger Klara Rydström.
Det finns dock förstås bättre och sämre lager när det kommer till arbetarnas situation. En aspekt som inte verkar vara speciellt uppskattad är för stort fokus på data som samlas in via olika system.
Många arbetare upplevde det som mycket jobbigt att deras hantering av antal paket och varor registerades. De kände sig avhumaniserade och reducerade till siffror, säger Klara Rydström.
Trevligare på mindre lager
Och inte oväntat så är detta något som ska skötas bättre på mindre lager där man arbetar närmare varandra.
På de mindre lagren fanns inte samma behov av övervakning. Där var chefer och lagerarbetare närmare varandra, såväl fysiskt som socialt. Cheferna deltog emellanåt i arbetet på lagergolvet och deras närvaro bidrog till att dämpa ojämlikheten.
På stora lager ska det även vara svårare att prata med varandra på grund av avstånd och bullernivåer.
Ojämlikheten inom e-handeln ska enligt studien vara utbredd mellan såväl chefer och arbetare som mellan olika grupper av arbetare beroende på klass, kön och etnicitet. Men graden beror alltså mycket på hur arbetet organiseras.
Studien ska vara en del av ett större forskningsprojekt som gjorts tillsammans med forskare vid Högskolan i Gävle.
