Att branschorganisationen för elektronikhandlare, Elektronikbranschen, är missnöjda med den så kallade elektronikskatten har nog knappast undgått någon.
Nu har man tittat närmare på skatteuttaget och sett att skattehöjningen blivit större än vad som först var beräknat. Skatteuttaget ökade med 49 procent, eller 468 miljoner kronor, under andra halvåret 2023, jämfört med samma period 2022. Det trots ändringar i regeringens höstbudget, som skulle minska skatteuttaget.
De faktiska skatteinbetalningarna ökade med 44 procent. Men då försäljningen, alltså skattebasen, krympte så blev höjningen 49 procent.
Anledningen till felräkningen är en undermålig konsekvensutredning och avsaknad av dialog med branschen. Vi är mycket kritiska till att Regelrådet godkänt en konsekvensutredning som missar målet med nästan 50 procent, säger Pernilla Enebrink, vd på Elektronikbranschen.
De säger även att med de två KPI-justeringarna från den 1 januari 2023 och 1 januari 2024 inräknade så har skatteuttaget ökat med 71 procent på två år. Under 2024 tros elektronikskatten dra in 2,7 miljarder till statskassan, en ökning med 1,1 miljarder från 2022.
Vill regeringen göra skillnad ska de driva frågan inom EU. Det är lätt att tro att skatten gör nytta, men en svensk skatt påverkar inte alls produktutvecklingen av hemelektronik. Det görs inga mobiltelefoner eller tv-apparater för den svenska marknaden, eftersom denna bara utgör några promille av den globala marknaden för hemelektronik, säger Pernilla Enebrink.
