122 mejl på drygt fem veckor. Det blev konsekvensen när vi på Ehandel nyligen gjorde testköp hos tio slumpmässigt utvalda e-handlare. I inkorgen samsades orderbekräftelser och leveransinformation med kampanjer och inspiration, och den stora frågan blev: Hur mycket är för lite eller för mycket mejlkommunikation?
LÄS ÄVEN: 122 mejl på 5 veckor - vi granskar e-handlarnas utskick
En svår fråga att svara på. Men från Internetstiftelsen, som varje år ger ut rapporten Svenskarna och internet, finns det orosmoln att ha koll på.
Vi är mer inriktade på bluffmejl och säkerhet men det hör ihop med detta, skulle jag säga. Å ena sidan är mejlutskick en jätteviktig kommunikationskanal som gör det möjligt för e-handlare att kommunicera med sina kunder. Å andra sidan kan det utnyttjas av bedragare som skickar liknande mejl, säger Björn Appelgren, ansvarig för Internetstiftelsens folkbildningsarbete.
Känd eller okänd avsändare?
Han lyfter fram att brottslighet kopplat till mejlutskick är ett vanligt problem. Offren kan till exempel få sin identitet kapad, bli bestulna på kortuppgifter och pengar eller råka släppa in virus i datorn genom att klicka på fel länkar.
Björn Appelgren ser risker med vad han beskriver som “en överfull mejlkorg”.
När vi ger råd om hur man ska undvika att drabbas av bedragare så är tipset alltid att undvika att till exempel klicka på länkar i mejl som kommer från okända eller oväntade avsändare. Har man då kryssat i att man vill ha erbjudanden från ett visst företag, då blir ju det en känd avsändare, förklarar han, och lägger till att bedragare blir allt bättre på att få sina utskick att se ut som att de kommer från ett riktigt företag.
I vår granskning framkom det att e-handlare hanterar möjligheten att välja eller välja bort reklam på lite olika sätt. Ibland måste man som kund kryssa i rutor om man vill ta emot reklam, men ibland är rutorna redan förikryssade. I de fallen måste man alltså kryssa ur om man inte vill ha reklam. Vi hittade dessutom ett exempel där kunden ombads att kryssa i en ruta om hon eller han inte ville ha reklam.
Inte alltid helt lätt att hålla koll på vad man tackat ja eller nej till, med andra ord.
Man hade kanske önskat att default-läget är att man får kryssa i om man vill ha reklam och erbjudanden, så att det var konsumenten som fick styra. Jag tror också att många e-handlare kan bli tydligare med vilken typ av mejl de kommer att skicka, samt om konsumenten även kommer få mejl från tredje part, konstaterar Björn Appelgren.
"Lilla julafton för bedragare"
I rapporten Svenskarna och internet 2021 finns ingen direkt statistik kopplat till just mejlande och bedrägerier. Däremot framgår det att över hälften av alla som betalat för något online känt sig osäkra eller otrygga vid betalningstillfället. Framför allt är man rädd för att lämna ut sina kortuppgifter.
Bedrägerier kopplat till just mängden mejl, är det något som händer redan nu eller är det mer att du ser en risk för att det kan bli så?
Det händer ju i stort sett hela tiden, året runt. Bedragarna har också blivit allt skickligare på att anpassa sig till olika omvärldshändelser.
När e-handeln ökar ökar ofta också mängden kommunikation. Nu när vi precis lagt Black Friday bakom oss fylls många mejlkorgar med erbjudanden, rabatter, tävlingar, uppmaningar om att uppdatera villkor i kundklubbar och så vidare. Något bedragarna vet hur de ska dra fördel av, enligt Björn Appelgren.
Det är ingen slump att bluffmejl och bluff-sms kopplat till paketleveranser ökar nu innan jul. När folk handlar mycket på nätet så är det lilla julafton för bedragare. Så som konsument gäller det att tänka kritiskt.
LÄS ÄVEN: Postnord varnar efter ny bluffvåg: "Titta en extra gång"
Men samtidigt är det förstås inte e-handlarnas fel att bedragare har lärt sig att utnyttja dem för att nå ut till sina offer. Och kommunikationen med kunderna är viktig för de flesta e-handlares affär.
"Vanskligt att ge råd"
Björn Appelgren, vars roll främst går ut på att ge råd till konsumenter, vill inte kommentera hur e-handlarna bör tänka kring sin kommunikation. Men han slår ett slag för att det bör vara tydligt för konsumenten vilken typ av mejl hon eller han kommer att få. Han tycker också att den som bedriver e-handel bör känna till att många svenskar oroar sig för betalning över nätet, bluffmejl och internetrelaterade bedrägerier.
Tills vidare är rådet från Internetstiftelsen alltså att inte klicka på länkar och att öppna bifogade filer om avsändaren är okänd eller oväntad.
Behöver ni kanske uppdatera era råd till att vara försiktig även om det är en avsändare man känner igen?
Det är lite vanskligt att ge råd om att inte klicka på länkar generellt. Hela webben är ju uppbyggd på att man ska klicka på länkar. Så det är en svår avvägning hur man ska uttrycka sig.
Vad tänker du om att tio köp ledde till 122 mejl på drygt fem veckor?
Med tanke på hur många mejl man redan får så tycker jag att det låter jättemycket. Jag personligen hade inte orkat läsa dem så frågan är hur effektivt det är. Går jag till mig själv så kan jag säga att jag läser inte ens alla de mejl som jag vet att jag prenumererar på.
LÄS ÄVEN: De skickade flest mejl: "Våra erbjudanden är uppskattade"
LÄS ÄVEN: Mejlbomben uteblev: "Handlare som skickar 30 mejl förstör"
