Nu är den här igen. Rapporten Konsumentkompassen från Schibstedägda prisjämförelseföretaget och sajten Prisjakt. Undersökningen är gjord under fjärde kvartalet i år.
I rapporten kan man bland annat läsa att Black Friday är på tillbakagång. 28 procent av svenskarna uppgav att de handlade på Black Friday-rean i år Det är en minskning med 8 procentenheter, jämfört med i fjol.
Det behöver dock inte betyda att alla butiker kommer att prestera dåligt under 2023 års Black Friday-rea. Däremot kommer det att kräva fokus och kreativitet på alla fronter. Gör er målgruppsanalys, omvärldsbevaka och sätt er in i konsumentens situation. Just nu funderar era kunder över hur de kan spara pengar – och med all rätt. Men det finns fortfarande tillfällen för nykonsumtion, när diskmaskinen går sönder eller någon vuxit ur vintergarderoben, kommenterar Oscar Hagman, ansvarig för Prisjakt Insights, i rapporten.
Black Friday är dock fortsatt den överlägset största readagen på året. 21 procent svarade att de handlade under denna dag, jämfört med exempelvis 9 procent under annandag jul.
Männen har större budget
Vilka är det då som har störst Black Friday-budget? Jo, det är männen med en budget på 3 323 kronor i snitt, mot kvinnornas motsvarande budget på 1 586 kronor, visar Konsumentkompassen.
Hur ser det då ut i snitt med Black Friday-budgeten versus julklapps-budgeten, bland både män och kvinnor, alltså på totalen. Jo i det fallet ligger förstnämnda på 2 447 kronor och den sistnämnda på 3 928 kronor.
När det kommer till de så kallade fuskreorna så har det under hösten 2022 införts en ny lag som förbjuder sådana reor, alltså i de fall där ett pris höjs under exempelvis sommaren för att sedan sänkas igen under Black Friday.
Men Jolanda Girzl, näringspolitisk expert på Svensk Handel, efterfrågar också mer tydlighet från Konsumentverket kring de nya reglerna. Det här också något som många e-handlare har lyft.
Det finns ett mycket stort intresse för att få information om vad som gäller. Mycket viktigt för oss är att Konsumentverket uppdaterar sin vägledning. För utan klara och tydliga besked om den nya paragrafens innebörd och räckvidd riskerar företag att tillämpa och tolka den nya bestämmelsen på ett felaktigt eller inkonsekvent sätt. Många företag har gjort omfattande förändringar och investerat höga belopp i utredningskostnader, IT-utveckling och omställning av centrala processer för att kunna följa den nya regleringen, säger hon i rapporten och fortsätter:
Vid prissänkningar kommer företagen att vara mycket noga med att informera kunderna om det tidigare lägsta priset som produkten i fråga haft de senaste 30 dagarna.
"Väldigt stolt"
Gulfem Toygar, Sverigechef för Amazon.se, ser dock en stark reatrend framåt.
Den främsta trenden vi ser just nu är att folk försöker spara pengar där de kan. Våra rea-events är populärare än någonsin, vilket är en tydlig indikation att svenskar vill köpa de pro- dukter och varumärken de vill ha till ett lägre pris. Vi vet också att många av våra kunder letar efter miljövänliga leveransalternativ, och jag är väldigt stolt över att våra sista milen-leverantörer antingen har blivit fossilfria eller förbundit sig att bli fossilfria. Vi har även introducerat elcykel-leveranser i städer tillsammans med Airmee, kommenterar hon i rapporten.
Rapporten återkommer förstås också ofta till att svenskarnas privatekonomi stramas åt. De genomsnittliga priserna ökar i många segment. Rapporten visar också att många nu väljer billigare alternativ för att komma undan inflationen.
Prisjakts Köpkraftindex för fjärde kvartalet 2022 landar på 5,9. Det är en minskning med 8 procent mot föregående kvartal. Jämför vi mot det första kvartalet 2022 så har köp- kraften minskat med hela 16 procent i år, framgår det av undersökningen.
Alla drar ner
I snitt planerar svensken att spendera 10 898 kronor på fysiska varor de kommande tre månaderna, en minskning med 18 procent jämfört med Q3.
Drygt var fjärde svensk (27 procent) uppger att de har goda möjligheter att spendera pengar på fysiska varor de kommande tre månaderna, vilket kan jämföras mot förra kvartalet då var tredje (33 procent) svarade detsamma, skriver Prisjakt.
Mest påverkad är åldersgruppen 30 till 49 år. Här minskar Köpkraftsindex med 9 procent, från 6,4 i Q3 till 5,8 i Q4.
Köpkraften minskar när omvärlden är orolig och medierna är fyllda med dystra ekonominyheter. Svenskarnas inställning till konsumtion kommer påverka samtliga butiker i höst. Det är aktörerna med bästa strategin, som presenterar rätt produkt till bra pris med ett relevant budskap, som kommer vinna. Extra utmanande blir det tyvärr för e-handlarna, de påverkas inte bara negativt av den minskade köpkraften utan också den fortsatta tillbakagången till fysisk handel, kommenterar Ebba Ljungberg, konsumentexpert på Prisjakt.
De kategorier som står sig starkast är mode, kläder och accessoarer. 44 procent uppger att de ska köpa det kommande kvartalet. Det är dock en minskning med 5 procent, jämfört med tredje kvartalet i år.
Skönhet och hälsa prioriteras fortsatt
Därefter följer skönhet och hälsa som 27 procent ska satsa på. Minskningen är där -1 procent, mot Q3. Sport och fritid ska en av fyra satsa på och en av fem på böcker och media. I dessa fall rör det sig om nedgångar på -5 respektive -2 procent.
Det som står längst ner på priolistan är hushållsapparater och vitvaror samt fordon och tillbehör. I båda fallen är det vara 9 procent som ska satsa på dessa kategorier.
Hur kommer dock vi svenskar shoppa de närmaste månaderna? Jo, de flesta svarar att de ska handla i fysiska butiker, 29 procent, medan 22 procent främst ska shoppa online. En av fyra uppger också att de ska handla lika mycket online som i fysisk butik.
Hushållens prioriteringar och var de väljer att lägga inköpen ändras. Vi tror att konsumenterna kommer att bli mer prismedvetna under perioden och det kan i sin tur öka på tillväxten inom e-handel, då kedjor med fysiska butiker ofta dras med högre kostnader för att sälja varorna. Vi tror också att kunderna kan komma att välja produkter med högre kvalitet för att minimera behovet av utbytesköp och köpa mer sällan för att på så sätt minska sin miljöpåverkan. Det kan också slå åt andra hållet och att miljötänket hamnar i skuggan av prisökningarna och konsumenter istället väljer produkter i lägre prisklasser för att överhuvudtaget kunna köpa produkten, kommenterar Johan Järnliden, marknadschef på byggvaruhandeln Proffsmagasinet.
Väljer bort miljömärkt i högre grad
Men vad gäller miljön märks ett trendbrott. De medvetna konsumenterna svarar att de ska göra färre miljövänliga val under det fjärde kvartalet.
28 procent uppger att de ska köpa en begagnad produkt, vilket är en minskning med -3 procent, sedan i Q3. 15 procent ska köpa en miljömärk produkt de kommande tre månaderna, vilket i sin tur är en nedgång med -4 procent. Och 5 procent ska välja en butik med miljöprofil (-2).
Miljömärkta produkter och miljöprofilerade varumärken får stryka hårdast på foten, de tappar 4 procentenheter vardera. Men det är inte ovanligt att gröna märkningar medför högre priser, och när svenskarna behöver spara blir ekvationen enkel. Däremot är det överraskande att de begagnade varorna tappar en aning mark, av just ekonomiska skäl. Men det är fortfarande det överlägset vanligaste svarsalternativet hos de miljö- medvetna konsumenterna, skriver Prisjakt i rapporten.
