Efter år av högljudda protester från de svenska företagen, som i regel uppfattar kemikalieskatten som orättvis och konkurrenshämmande, beslutade regeringen att skatten nu även ska tas ut från företag i andra länder som säljer varor till konsumenter i Sverige.
Förändringen trädde i kraft den 1 oktober i år och innebär att företag som säljer exempelvis vitvaror och hemelektronik nu ska betala in skatten till Sverige om de bedriver försäljning här. Regeln gäller endast om man "yrkesmässigt" säljer den aktuella typen av varor i Sverige till ett värde av minst 100 000 kronor per år.
LÄS ÄVEN: Amazon vill slippa kemikalieskatt - här är regeringens besked
Så hur har det gått hittills? Lite tidigt att säga, tycker både Skatteverket och Tullverket, som är de myndigheter som ansvarar för att skatten betalas in enligt gällande regler.
Fyra registrerade företag
Sedan den 1 oktober har fyra företag ansökt hos Skatteverket om att bli så kallade "godkända lagerhållare", vilket innebär att man kan betala in skatten direkt till Skatteverket. Då kan man betala in skatten månad för månad istället för vid varje enskild försändelse. För att bli en godkänd lagerhållare måste varan transporteras till Sverige från ett annat EU-land.
Ett utländskt företag behöver först ansöka om ett svenskt organisationsnummer vilket kan fördröja processen med registrering om de inte har det sedan tidigare, säger Titti Campalto, sektionschef på Skatteverket, till Ehandel.
Till skillnad från svenska företag, som kan göra digitala ansökningar hos Skatteverket, måste utländska säljare registrera sig för skatteinbetalningar via traditionell post, vilket förstås också kan fördröja processen något. Titti Campalto menar att det kan finnas ett mörkertal gällande hur många företag som ska betala in skatten.
Vi har ju möjlighet att utföra kontroller men det hela bygger egentligen på att man tar kontakt med respektive myndighet för att betala in skatten.
Hur ska man säkerställa att de här reglerna följs?
Vi har möjlighet att göra kontroller utomlands med hjälp från berörda myndigheter.
Men Skatteverket står som sagt inte ensamma med uppgiften att se till att kemikalieskatten betalas in enligt konstens alla regler.
2,3 miljoner hittills
De företag som av någon anledning inte vill ansöka om att betala in skatten månadsvis till Skatteverket, eller som skickar varorna från ett land utanför EU, ska betala in skatten till Tullverket vid varje enskild försändelse. Myndigheten berättar för Ehandel att den sedan början av oktober har fått in cirka 3 700 ärenden, det vill säga deklarationer. Varje deklaration kan omfatta mer än en vara.
Kemikalieskatten som tagits i dessa ärenden uppgår till lite drygt 2,3 miljoner kronor, säger Henrik Sjökvist, chef för klareringsverksamheten på Tullverket.
"Finns inte på kartan"
Systemet hos Tullverket bygger på att avsändaren uppger en viss kod och på så sätt själva deklarerar vad som finns i paketen. Myndigheten granskar sedan ifall skatten betalats in för de paket där avsändaren uppgett rätt kod. Men avsändare som helt väljer att bortse från både deklaration och skatt, riskerar att försvinna i flödena.
Vi har anpassat våra system för att kunna fånga upp de här ärendena men helt 100-procentigt säkra kan vi naturligtvis inte vara på att exakt allt går rätt till. Det hade krävt att man gick ut på terminalerna och tittade igenom vartenda paket och det finns förstås inte på kartan. Men vi har ett bra samarbete med logistikoperatörerna som egentligen är de som hanterar deklarationerna.
Henrik Sjökvist ser dock positivt på möjligheterna att driva in kemikalieskatten jämfört med hur utsikterna hade varit för kläder och skor. En sådan skatt har också diskuterats, men kommer som det ser ut i dag att införas först 2022.
Det köps ju mer kläder och skor än elektronikprylar, så nu kommer vi inte upp i de volymerna.
LÄS ÄVEN: Tufft slag mot Kemikalieskatten: "Kan inte se några nedgångar"
