Djurplågeriet på sociala medier och algoritmernas påverkan.
Falska räddningsaktioner, gulliga utklädnader och djurplågeri. Rapporten “The cruelty you don't see: The suffering behind pet macaques on social media” avslöjar hur djur Makakapor plågas, och ibland dör, för likes och pengar. För den som ser klippen och bilderna på sociala medier kan det vara lockande att kommentera och kritisera innehållet, kanske till och med dela i sina egna kanaler för att uppmärksamma sina följare på vad som händer och vad man tycker om det.
Som influencer med ett stort antal följare kan det kanske vara än mer naturligt att dra nytta av sitt inflytande för att sprida kunskapen vidare. Men enligt World animal protection är det bästa sättet att använda sitt inflytande att inte göra någonting – åtminstone inget som gynnar algoritmerna.
Mest innehåll på Facebook
Rapporten som World animal protection hänvisar till är gjord av Smacc, The Asia for animals’ social media animal cruelty coalition, som består av 20 olika djurskyddsorganisationer.
Rapporten visade bland annat att det hittills finns tolv miljarder visningar av makaker som sällskapsdjur. 12 procent visade fysisk tortyr som att de blev slagna, brändes levande, stympades eller plågades till döds. 60 procent av länkarna visade direkt fysisk misshandel.
De sociala medier som visade mest innehåll med makaker var Facebook (60 procent), Youtube (24 procent) och Tiktok (13 procent). Enligt rapporten uppskattas också 80 procent av makakerna som filmas och fotograferas dessutom tillhör utrotningshotade eller sårbara arter.
Det är extremt viktigt att människor förstår att dessa bilder och filmer på gulliga apor som verkar så oskyldiga, egentligen medför stort lidande och gör samvetslösa människor rika, säger Lina Dahl, kampanjansvarig för vilda djur på World animal protection Sverige, i ett pressmeddelande
Kommentera inte, dela inte
I samband med pressmeddelandet delar World animal protection med sig av fem sätt att stoppa djurplågeri på sociala medier. Det första är att bli medveten och vara uppmärksam, även när det gäller klipp där lidandet inte är uppenbart. Det andra är att inte medvetet titta på klippen, eftersom fler visningar innebär ökad popularitet och ökad spridning. Nästa tips går i samma linje – engagera dig inte. Även om innehållet kan göra dig upprörd, och du vill säga något om hur fel det är, eller om du vill visa andra vilka hemskheter som pågår, dela inte och kommentera inte. Kommentarer får klippen att genom algoritmer spridas vidare i fler flöden, vilket ger dem fler visningar. Något som i slutändan gör de mer populära att publicera.
Så hur kan man då på bästa sätt kritisera innehållet och minska djurplågeriet på sociala medier? Genom att rapportera innehållet, antingen direkt på plattformen eller genom till exempel Smaccs rapporteringssida.
Therése Lindgren: “Även om videon upplevs som gullig”
Allt innehåll på sociala medier som innehåller djur är självklart inte djurplågeri, eller göra tittaren upprörd. Somliga klipp får istället stor spridning eftersom de uppfattas som gulliga eller oskyldigt underhållande och där kan det vara svårare att avgöra om det handlar om djurplågeri eller inte. Influens kontaktade Therése Lindgren för att fråga hur hon, med sina stora plattformar och fokus på djurrättsfrågor, tänker kring ämnet.
Man behöver alltid göra en avvägning innan man delar något i sociala medier, det gäller alla, både privatpersoner, företag och influencers. När det kommer till djurvideos finns det några grejer jag brukar tänka på innan jag väljer att interagera med innehållet eller dela, säger Therése Lindgren till Influens.
Therése berättar att hon först och främst kan se om djuret visar tecken på stress och om det är naturligt för djuret att bete sig på det sättet som det gör i videon eller på bilden. Hon försöker också bedöma om djuret har möjlighet att lämna situationen.
Ibland kan såklart djur självmant göra något som är onaturligt, typ fiskmåsar som går in i butiker och stjäl mat, duvor som åker tunnelbana och så vidare. Det är inte det jag syftar på, utan jag tänker snarare på en apa klädd i bebiskläder som slickar på en klubba, det är inte naturligt och inget djuret gör självmant. Ibland kan det vara svårt att avgöra, och då väljer jag att inte dela, även om videon upplevs som gullig.
