Pandemin har lagt sig, men åtföljts av ett tufft ekonomiskt läge med skyhög inflation och räntehöjningar. Konkurrensen om hushållens pengar blir därför stenhård i årets julhandel, som präglas av tradition och värde. Det spås i en ny HUI-rapport. Men vi ska i vanlig ordning äta och umgås mycket.
Få kommer att dra ner på julmiddagar och sällskapsaktiviteter runt jul, vilket håller försäljningen i dagligvaruhandeln i nivå med före pandemin, kommenterar Joakim Wirén, analytiker på HUI Research.
Mer novemberförsäljning
Enligt HUI:s prognos växer julhandeln totalt med 2 procent, och det genererar intäkter till handlarna på drygt 91 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 18 800 kronor per hushåll – och 8 700 kronor per person. Det blir dock ett större fokus på reaperioderna än vanligt, när köpkraften minskar.
Bedömningen är att julklappsinköpen kommer att vara på samma nivå som i fjol. Däremot kommer julklappar och övriga inköp göras där konsumenten får mest värde för pengarna. Det flyttar försäljning från december till november och från fullpris till rabatterat pris, kommenterar Joakim Wirén.
Stort sug efter ved
Den förväntade mervärdeskonsumtionen – alltså hur mycket mer som spenderas i december än under en vanlig månad – förväntas uppgå till 2 500 kronor per hushåll. Den totala mervärdeskonsumtionen väntas därmed landa på totalt drygt 12 miljarder kronor, under månaden.
Även Blocket drämmer till med en undersökning. Begagnatsajten har låtit Kantar Sifo fråga 1 000 svenskar om inflationens påverkan på deras ekonomi. Hälften har exempelvis dragit ner eller försökt dra ner på sin elförbrukningen, medan fyra av tio svarar att de konsumerar mindre, än vanligt.
De höga elpriserna har stor påverkan på svenska hushåll, vilket vi också ser i deras sökbeteende på Blocket. Under de senaste 30 dagarna låg ved på plats tre över vad svenskarna sökt mest efter på Blocket och på plats tio hittar vi vedeldade kaminer, kommenterar Ebba Rosencrantz, pressansvarig på Blocket.
Ansträngd ekonomi
Knappt 15 procent uppger att de har dragit ner eller slutat köpa vissa dyrare matvaror. Samtidigt är det 9 procent som svarar att de har börjat sälja mer begagnat, medan 6 procent har inhandlat mer begagnat än vanligt.
Det är tydligt att svenskarnas ekonomi är ansträngd och att man ser över olika sätt att spara pengar. Flera av de saker som man börjat göra gynnar både plånboken och miljön, som att spara el och att inte slänga mat, kommenterar Ebba Rosencrantz.
