I dag kom beskedet som alla gått och väntat på. Riksbanken höjer styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Det är något högre än de förväntade 0,75 procentenheterna, som det talats om på förhand. Det är också den högsta höjningen sedan inflationsmålet infördes år 1993.
Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram, skriver man i ett pressmeddelande.
Bland orsakerna nämns, föga överraskande, Rysslands krig i Ukraina som drivit upp flera råvarupriser. Men också el- och gaspriserna som skenat efter störningar på energimarknaden i Europa, till följd av kriget.
"Osäkerheten är mycket stor"
Men man hittar även orsaker på hemmaplan, nämligen att konjunkturen i Sverige varit god.
Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, skriver Riksbanken.
Det slutar dock inte här. Riksbankens prognos säger nämligen att räntan kan komma att höjas ytterligare under det kommande halvåret.
Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver de.
LÄS ÄVEN: Inflationen upp på rekordnivå - här är alla prisökningarna
