Det var nervöst på torsdagsmorgonen. Skulle Riksbankschefen Erik Thedéen låta räntan ligga på 4 procent eller skulle han istället höja den till 4,25 procent.
Många bedömare räknade med en höjning, men att det i så fall skulle bli den sista höjningen under en lång tid framöver. I stort sett ingen ekonom såg däremot framför sig någon sänkning den här gången.
Så hur blev det? Jo, Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 4 procent, till stor glädje för alla bolånetagare och kapitaljagande företag där ute. Det här var första gången sedan i februari 2022 som räntan lämnades oförändrad.
Inflationen i Sverige sjunker ungefär i linje med Riksbankens tidigare bedömning. Penningpolitiken har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket har dämpats, skriver Riksbanken i sin senaste penningpolitiska rapport.
Riksbanken har höjt räntan hela åtta gånger i rad från nollnivån i början av maj 2022. Kanske var 2010-talets nollräntenivåer ett historiskt undantag, efter finanskrisens skälvningar 2008, när USA-banken Lehman Brothers gick omkull.
Så sent som i september i år höjde Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent. Därmed nåddes den högsta räntenivån sedan det berömda finanskrisåret 2008.
Men Riksbanken passar även i sin rapport på att skicka med en brasklapp. Räntehöjningarnas tid behöver inte på något sätt vara över.
Prognosen för styrräntan är att den kan komma att höjas i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla och stabiliseras nära målet på 2 procent.
Marknaden småjublade över beskedet och Stockholmsbörsen studsade upp med nära 1 procent på torsdagsförmiddagen.