Betalning med faktura och andra kreditalternativ ska inte längre få ligga högst upp eller vara förvalda i e-handelskassorna. Det föreslår regeringen i en ny lagrådsremiss.
I korthet vill regeringen att om det finns en betalningsvariant som inte innebär att kunden ges kredit, måste det alternativet presenteras först. Det är betalningsleverantören och inte e-handlaren i fråga som ska se till att kravet efterföljs.
Om till exempel e-handlaren administrerar e-handelsplattformen får betaltjänstleverantören genom sitt avtal med denne säkerställa att kravet fullgörs, meddelar regeringen i sin lagrådsremiss.
"Orimligt"
Bakgrunden till den föreslagna lagändringen är att regeringen uppmärksammat en ökad skuldsättning i de svenska hushållen.
Detta gäller framför allt bostadskrediter, men även konsumtionskrediter har ökat i snabb takt under senare tid, heter det i texten.
Enligt regeringen finns det forskning som visar att kunder ofta väljer det betalningsalternativ som är förifyllt. Med den nya lagen är alltså förhoppningen att färre ska handla på kredit.
Det är orimligt att konsumenten knuffas in i att ta en kredit för att betala för varor eller tjänster i e-handeln. Forskning visar att vi är benägna att välja det som kommer upp först eller är förvalt vid presentationer av olika ekonomiska alternativ. Det här förslaget förbjuder en sådan marknadsföring och säkerställer att konsumenterna tar en kredit för att de vill ha det, och inte bara för att alternativet är förvalt, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en kommentar.
Regeringen föreslår att det ska införas ett krav på betaltjänstleverantörer att presentera betalningssätt på ett visst sätt vid e-handel. Om en konsument som köper varor eller tjänster online kan välja ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas, ska ett sådant betalningssätt visas först. Förslaget har varit ute på remiss hos bland andra Finansinspektionen, Konsumentverket, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen och Sveriges Konsumenter, som alla tycker att det nya kravet bör omfatta även e-handelsföretagen.
LÄS ÄVEN: Klarna totalsågar regeringens förbud: ”Oerhört oroväckande”
"Ett betalningssätt med högt konsumentskydd"
Flera remissinstanser har ifrågasatt vad som egentligen räknas som kredit, och förslaget i sin helhet har fått kritik av flera aktörer. Mastercard Sverige tycker exempelvis att kreditkort bör räknas som direktbetalning och American Express menar att inget alternativ borde få vara förifyllt.
Andra remissinstanser vänder sig mot förslagets utformning. Det är bland annat oklart hur ansvaret ska fördelas i de fall där flera leverantörer har samlats i en och samma e-handelskassa. Klarna Bank AB hör till det fåtal remissinstanser som avstyrker förslaget helt och hållet.
Finansbolagens Förening och Klarna Bank AB framhåller att kreditköp är ett betalningssätt med högt konsumentskydd som dessutom lämpar sig väl vid e-handel. Också Swedish FinTech Association framhåller att kreditköp lämpar sig väl för e-handel. Klarna Bank AB framhåller att det är svårt för en betaltjänstleverantör att påverka utformningen av en e-handelsplattform.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Ehandel har sökt Klarna för en kommentar.
LÄS ÄVEN: Betaljättarna om det nya förbudet: "Vi tvingas göra det mindre enkelt"
