Butiksdöden är som bekant ett tilltagande problem i många stadskärnor, både i Sverige och globalt.
En ny rapport från Lunds universitet undersöker fenomenet – och försöker hitta lösningar. Rapportens titel:
"Ut ur pandemin – rakt in i den digitala transformationen. Ska stadskärnans överlevnad bli en valfråga 2022?".
Coronapandemin i kombination med ökad e-handel har varit ett svårt slag mot svenska stadskärnor. Under 2020 och 2021 har flera stora butikskedjor valt att lämna stadskärnorna till förmån för externa handelsplatser och onlinehandel. Larmrapporterna och lösningar på problemet har varit många under 2021.
Det skriver rapportförfattaren Johan Anselmsson. Han är professor i marknadsföring och företagsekonomi på Ekonomihögskolan på Lunds universitet
De senaste 40–50 åren har vi kunnat läsa rapporter och utredningar om hur våra stadskärnor dräneras på handel till förmån för extern handel. Den ökade e-handeln som nu fått skjuts av corona är det senaste som drabbat stadskärnan och dess handel. Effekterna har varit ovissa, men nu mer än ett år efter pandemins utbrott ser vi att stora aktörer såsom H&M, Zara, Claes Ohlsson, Elgiganten, Stadium, Lindex, Din sko och Dressmann helt lämnar vissa stadskärnor – men stannar kvar på externa handelsplatser, skriver han vidare.
LÄS ÄVEN: Ny kampanj ska bromsa butiksdöden – 40 städer krokar arm
Bilen "bov" i dramat
För vissa städer kan dessa faktorer tillsammans leda till vad han kallar för en dominoeffekt där allt fler följer efter när deras hyreskontrakt löper ut. E-handeln är den enskilt viktigaste faktorn just nu bakom de allt butiksfattigare centrumkärnorna. Men bilen och bilismens snabba framväxt sedan 1950-talet och framåt uppges vara en ännu viktigare orsak.
Bilen och dess ökade utbredning har varit den mest avgörande faktorn för stadskärnans utarmning så här långt. Det hela började egentligen med att stormarknaderna flyttade ut och sedan följde klädhandeln efter. På 70- och 80-talen började externa köpcenter att breda ut sig i landet som alternativ till stadskärnan för de som hade tillgång till bil.
Studien visar också att stadskärnornas och centrumhandelns framtid borde tas på större allvar av politiker – och lyftas upp på både kommunal och regional nivå och bli en valfråga 2022.
Invånarna i de svenska kommunerna har blivit ännu mer missnöjda med stadskärnorna och är inte alls nöjda med hur politiker och tjänstemän hanterat handeln i kommunen och stadskärnan.
Studien visar också att stadskärnan främst blivit en mötesplats för högutbildade – och i allt mindre grad för barnfamiljer, lägre utbildade och folk som behöver handla. För att vända den trenden är butikerna ett viktigt inslag i stadskärnor, enligt professorn.
En politisk fråga
Så vad föreslår han då? Hur ska trenden vända och cityområden bli mer livfulla och levande igen? Jo, han listar tre åtgärder. För det första handlar det om att skapa stadskärnor som hjälper medborgarna att få ihop livspusslet. Detta istället för att satsa på att skapa en unik kärna för turister.
För det andra måste bilarna bli färre inne i städerna – och kollektivtrafiken utökas för bättre tillgänglighet för invånarna. Alla kommuner måste också ta ett större ansvar för sina stadskärnor, slår professorn fast.
Fram tills corona slog till har det i huvudsak handlat om planlagd omstrukturering, där kommuner flyttat ut handeln från stadskärnan, men inom kommunens gränser. Men nu när det är online-handeln som tar andelar tappar kommunen skatter och arbetstillfällen till andra städer, regioner och länder. Nu närmar sig nästa politiska val och frågan är om strategier för stadskärnan kommer upp som en valfråga?, frågar sig Johan Anselmsson retoriskt i rapporten.
