Inflationen är som bekant på den högsta nivån i Sverige sedan början av 90-talet. Vid den senaste SCB-mätningen i februari låg den på 4,5 procent, jämfört med 3,9 procent i januari. Priserna ökar alltså i samhället samtidigt som köpkraften minskar.
En viktig orsak är de höga drivmedels- och energipriserna, även om elpriserna har stabiliserat sig något, senaste månaden. Råvarupriserna ligger också på höga nivåer.
En liter diesel kostar runt 25 kronor i Sverige i dag, inklusive skatter, medan elpriserna, i första kvartalet på den nordiska elbörsen, låg tre gånger så högt som under motsvarande period i fjol: 1,12 kronor per kilowattimme. Däremot blev snittpriset i de två södra elområdena något lägre än marknaden befarat. Det visar färsk statistik från elbolaget Bixia.
Svensk Handels senaste Handelsbarometer för mars 2022 visade att e-handlarna var deppigare än på länge. Förväntningarna på framtiden har sjunkit från mycket höga nivåer, ned till neutral nivå. Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, säger att flera faktorer ligger bakom nedgången – och inte nödvändigtvis de generella prisuppgångarna.
Men det är nog inte främst inflationen som påverkar detta, utan att många konsumenter nu hittar tillbaka till de fysiska butikerna sedan pandemirestriktionerna hävdes. Det är klart att detta, tillsammans med det osäkra omvärldsläget och den höga inflationen påverkar e-handeln extra mycket, säger Johan Davidson till Ehandel.
Hur allvarligt är läget för e-handeln?
Jag skulle inte säga att läget är allvarligt. E-handeln har ju vuxit mycket kraftigt under pandemin och på sikt kommer den att fortsätta växa, bland annat av den demografiska effekt som består i att äldre konsumenter successivt ”ersätts” av yngre som e-handlar i större utsträckning än de äldsta.
Ser du andra risker?
Ja, konkurrensen är ju däremot stenhård och rörelsemarginalerna pressade, så när högtrycket inom e-handeln nu mattas av efter pandemin så är det inte konstigt att framtidsförväntningarna sjunker. Svag lönsamhet är också en utmaning för många e-handelsföretag.
Prisutvecklingen inom partihandeln, som ju bland annat levererar till detaljhandeln, låg i januari i år hela 15 procent högre, än i januari i fjol, betonar Johan Davidson.
Minskad handel med höjd ränta?
Ett annat index för prisutvecklingen för inhemsk tillgång, ITPI, visar ännu högre uppgång i genomsnitt för alla varor som svenska företag köper. Priserna låg i det fallet i februari nästan 25 procent över den genomsnittliga nivån under 2020.
I stor utsträckning beror uppgången i dessa index på de stigande olje- och råvarupriserna. Så effekten är inte alltid lika dramatisk för e-handlare och andra delar av handeln, men det belyser ändå det exceptionellt höga pristrycket just nu.
Hur kan eventuella räntehöjningar påverka handeln?
Räntehöjningar som Riksbanken beslutar om, syftar till att dämpa inflationen genom att dämpa den ekonomiska utvecklingstakten. När hushållen måste lägga mer pengar på räntor ska man vänta sig att en del andra utgifter – som på kort sikt inte är nödvändiga – får stryka på foten. Det kommer bland annat att påverka handeln negativt.
De höga internationella fraktpriserna för containertrafiken till sjöss eldar också på inflationen. Priserna för frakten vältras delvis över till konsumentledet, vilket i sin tur påverkar handelns lönsamhet negativt.
När varorna blir dyrare håller inte sällan konsumenterna lite hårdare i sina plånböcker. Dessutom måste en ovanligt stor andel av hushållens disponibla inkomster för närvarande läggas på energi och drivmedel.
Men när Ehandel pratat med e-handlare senaste tiden så har flera pekat på att de nu köper in betydligt större produktmängder – och sitter på större lagervärden än normalt – för att motverka höjda priser i olika led.
Anas det då någon ljusning i inflationstunneln? Nej, inte på kort sikt. Just nu talar det mesta för att de höga elpriserna kommer att bestå ungefär ett år framåt – innan de är tillbaka på nivån före Rysslands invasion av Ukraina, säger Johan Davidson.
Hur länge olje-, bensin- och dieselpriserna består är svårare att säga i dagsläget. Den geopolitiska utvecklingen är förstås väldigt avgörande för detta. Men det är samtidigt tydligt att många faktorer verkar i samma riktning när det gäller höjda priser. Jag tror man kan räkna med att inflationen kommer fortsätta att vara högre än normalt åtminstone en bra bit in på nästa år.
LÄS ÄVEN: Barometern: Omvärldsläget grusar handlarnas framtidstro
