En av de centrala frågorna som uppstår är hur GAD påverkar möjligheten att följa prisinformationslagen. Eftersom produkter kan säljas till olika priser beroende på kund, blir det svårt att fastställa ett entydigt "tidigare lägsta pris".
En möjlig lösning skulle kunna vara att e-handlare visar det lägsta priset som kan ges inom funktionen. Detta garanterar dock inte att någon kund faktiskt har kunnat köpa produkten till det priset.
En annan fråga är om e-handlare ska redovisa det lägsta pris som en produkt faktiskt har sålts för under de senaste 30 dagarna, eller det lägsta pris som produkten har visats för under samma period.
Andra aktörer som påverkas av GAD är prisjämförelsesajter. Deras funktion, att visa tidigare priser och prisutveckling, blir nämligen missvisande och irrelevant när det inte går att se vilka priser som faktiskt har erbjudits.
Vi har följt utvecklingen med Googles dynamiska prissättning och tittat på hur GAD fungerar. För oss på Prisjakt är det viktigt med pristransparens på marknaden så att konsumenter kan fatta bra köpbeslut. I och med GAD blir det snårigare för konsumenter att handla online eftersom de inte får en ordentlig överblick över prisläget, säger Peter Greberg, vd på Prisjakt.
Företaget följer noga utvecklingen av GAD och för en dialog med andra branschaktörer. Det man däremot ivrigt väntar på är ett tydligt besked från Konsumentverket om vad som faktiskt gäller.
Det pratas en del om GAD i branschen och vi för en dialog med butiker som både använder och inte använder sig av det. Vi ser gärna att Konsumentverket utreder GAD och kommer med tydliga riktlinjer om vad som gäller. Det är viktigt att lagen efterlevs för att främja en hälsosam e-handel i Sverige, för både konsumenternas och handlarnas skull, fortsätter Peter Greberg.
Pricerunner, som ägs av Klarna, har valt att inte kommentera GAD.
Men nu har Konsumentverket gett sitt svar.
Det tidigare lägsta priset ska utgöra det lägsta pris som näringsidkaren har tillämpat för produkten under de senaste 30 dagarna, vilket inkluderar prisnedsättningarna som marknadsförts via Google Shopping, säger Johan Ohlsson, enhetschef på Konsumentverket, till Ehandel och tillägger:
Lägsta pris senaste 30 dagarna är det pris som företaget tillämpat (marknadsfört) vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att någon faktiskt har köpt produkten.
Det betyder alltså att det tidigare lägsta priset - som enligt prisinformationslagen måste redovisas - är det lägsta pris företaget har salufört produkten för under de senaste 30 dagarna, även om ingen faktiskt har köpt den till det priset.
Detta innebär att företag måste ha tillgång till det lägsta pris som faktiskt har visats under de senaste 30 dagarna – en information som för närvarande endast Google har. Därmed blir det omöjligt att säkerställa korrekt prissättning vid användning av GAD, om inte Google tillhandahåller en rapport med denna data.
Det norska konsumentverket har också uppmärksammat problemet och avråder i dagsläget e-handlare från att använda GAD om de inte definierar det lägsta Google-priset som sitt ordinarie pris. Detta för att undvika överträdelser av reglerna för prissättning vid kampanjer.
Debatten om GAD fortsätter, och det råder fortfarande osäkerhet kring hur de juridiska aspekterna kommer att tolkas. E-handlare står inför valet att antingen ansluta sig till GAD och riskera regulatoriska påföljder, eller att stå utanför och förlora konkurrenskraft.
Tidigare artiklar om GAD:
