Hur har det egentligen gått för den utskällda plastpåseskatten? Det beror nog på vem man frågar. Skatten på 3 kronor per påse skulle förse statskassan med 2,1 miljarder förra året, men facit blev ett helt annat.
Vi rapporterade redan i oktober förra året om hur den låg långt under målet och nu, när alla siffror är räknade och klara, kan man konstatera att den enbart drog in 174 miljoner kronor under 2020, skriver Expressen.
Försäljningen av engångskassar har minskat rejält under året sedan skatten infördes, något som eventuellt också kan härledas till färre butiksbesök under pandemin. ICA uppger för tidningen att försäljningen av engångsplastpåsar minskade med 65 procent jämfört med 2019 och Axfood rapporterar en 70-75-procentig minskning. De sistnämnda berättar också att försäljning av bärkassar överlag, oavsett material, dalat med 35-40 procent.
Coop bjuder inte på några exakta siffror, men konstaterar att försäljningen av engångsplastpåsar fallit även där.
Vilket betyder att vi ser en beteendeförändring hos kunderna – de tar alltså i allt högre grad med sig något eget att bära hem maten i, uppger Therese Knapp, presskommunikatör på Coop.
Men även om skatten missar miljarder var dåvarande finansmarknads- och bostadsministern Per Bolund (MP) nöjd när han i höstas fick frågan om missberäkningen.
Från vår synvinkel är det positivt och har överträffat förväntningarna. Det här visar att svenska folket är redo för förändring.
Andra menar dock att det bakom nedgången istället döljer sig en uppgång på försäljning av plastpåsar och då framför allt avfallspåsar på rulle. Dagligvarubranschen larmade i somras om brist på just den varan.
Om syftet är att minska miljöpåverkan, då har man misslyckats. Men om man är intresserad av att ta fram en lag som ser bra ut så kan man säga att det har det gått bra, sa Pär Bygdeson, vd på Livsmedelshandlarna, till Ehandel i september.
