Tekniska svårigheter, oklar ansvarsfördelning och kryphål som ingen verkade ha tänkt på. När den nya kassalagen för e-handel presenterades i slutet av förra året dröjde det inte länge förrän kritikerna började dela med sig av potentiella problem som den kunde föra med sig. Betalaktörer och andra e-handelsleverantörer såväl som e-handlare oroade sig för hur lagen skulle implementeras. Samtidigt ifrågasatte många om den verkligen skulle leda till det den var tänkt att leda till - nämligen minskad skuldsättning i samhället.
Kritiken till trots gick regeringen vidare med sitt lagförslag och den 1 juli i år började lagen gälla. Därmed får inte e-handelskassor längre lyfta fram alternativ som innebär att kunden betalar på kredit. Kreditalternativen får inte vara förifyllda och de får inte ligga högst upp i kassan.
Hur har det gått hittills? Har det uppstått några problem? Och kanske mest intressant - har antalet kreditbetalningar gått ner? Vi bestämde oss för att kolla med branschen.
"Gällde att utbilda alla e-handlare"
Klarnas presschef Niklas Gillström låter hälsa att implementeringen av den nya lagen har gått "enligt förväntan".
Vi har än så länge inte stött på några större utmaningar, men vi har fått många frågor från handlare som vill försäkra sig om att de gör rätt. Vi har sett ett uppsving i efterfrågan av Klarnas helhetslösning, Klarna Checkout, bland annat till följd av det. Vad gäller ansvaret betaltjänst vs handlare så låg den stora utmaningen under våren när det gällde att utbilda alla handlare om hur de absolut inte får utforma kassan. Framtiden får utvisa om informationskampanjerna vi och alla andra betaltjänster bedrev under våren nådde ut till alla handlare. Än så länge har vi inte behövt agera mot någon som gör fel.
Har något överraskat er hittills?
Nej, det har inte varit några större överraskningar, men vi kan se att genomsnittskunden spenderar lite längre tid i kassan eftersom eftersom den inte längre automatiskt väljer betalsätt baserat på kundens preferenser. Vår avgiftsfria 14-dagarsfaktura är fortfarande det överlägset mest populära betalsättet både hos handlare och konsumenter, bland annat eftersom den ger kunden möjlighet att kontrollera köpet innan betalning.
En del i den nya lagen som både skapat både förvirring och bidragit till utmaningar är att det är betalleverantören och inte e-handlaren som ska se till att lagen efterföljs. Detta trots att det i regel är e-handlaren som bestämmer hur kassan utformas.
Implementeringen har gått väldigt bra även om det finns en del frågetecken kring tolkningen. En utmaning är att vi som leverantör har ett överordnat ansvar att se till att lagen följs. Det funkar utmärkt när e-handlaren har endast en betalleverantör som tillhandahåller en egenutvecklad kassa där rangordningen styrs av leverantören men desto svårare när det är flera betalleverantörer, konstaterar Thomas Svensson, Partner Manager på Svea Ekonomi.
Lanserade ny kassa
Även om han egentligen tycker att två månader är lite för kort tid för att utvärdera lagen, så berättar Thomas Svensson att Svea ännu inte har märkt av någon förändring gällande hur konsumenterna väljer att betala.
Vi har hela tiden haft en tro att konsumenten alltid väljer den betalmetod som passar den bäst och att rangordningen inte spelar någon som helst roll. Sedan kan vi och/ eller e-handlarna göra det svårare eller enklare att välja en viss betalmetod men här har vi alltid strävat efter att vara så transparenta som möjligt med vilka betalmetoder som erbjuds.
Samma sak gäller hos Qliro, som passat på att ta fram en ny checkout för att möta den nya lagen. I den ligger direkt- och kreditalternativ bredvid varandra istället för i en följd uppifrån och ner. Tack vare den nya kassan har företaget hittills endast sett “marginella skillnader” i vilka betalsätt kunden väljer.
LÄS ÄVEN: Vi testar de nya e-handelskassorna - så löser de kreditkaoset
Enkelhet för kund och konvertering för handlare är A och O för oss. Med det sagt tycker vi fortfarande att den nya kreditlagen är onödig detaljreglering som leder till att kunden riskerar att få en mindre smidig upplevelse än vad de kunde ha fått. Vi tycker också att det är rimligt att kunder ska kunna välja att ha det betalsätt man föredrar förvalt för att göra köpupplevelsen smidigare för återkommande kunder, säger Andreas Frid, Head of Investor Relations på Qliro.
"Swish dominant"
Den bilden delas av Qliros e-handelskund Bangerhead, vars vd Marc Palmefjord tidigare i år var med och försökte få regeringen att tänka om angående den nya lagen.
LÄS ÄVEN: E-handelsstjärnornas vädjan till regeringen: “Bestraffar oss”
För vår del har volymerna mellan de olika betalningsalternativen inte nämnvärt förändrats och det är fortfarande väldigt tydligt och enkelt i kassan, vilket är viktigt. Faktura står sig fortsatt starkt och är ett väldigt friktionsfritt betalningsalternativ för våra kunder. Kanske inte överraskande men det ser ut att skilja en del på hur olika handlare och betalningsbolag har tolkat och anpassat sig efter lagen, säger Marc Palmefjord.
Collector Bank vittnar om att implementeringen av lagen har gått bra, speciellt i de fall då e-handlaren har en och samma leverantör till att hantera hela kassan. E-handlare kan förstås också välja att bygga sin egen kassa och ha en rad avtal med olika leverantörer.
Vi ser tydligt i analys av användarbeteende att vid mindre köp och via mobil så är Swish dominant. Vid köp av kapitalvara med leveranstid och en äldre målgrupp är faktura mer gångbart. Vi såg att betalmixen förändrades något i och med att vi ändrade ordningen. Men nu med Swish på plats i Collector Checkout så har vi lyckats att behålla, och i flera fall ökat, konvertering och kundnöjdhet. Dessa nyckeltal har varit de viktigaste för oss, säger Mikael Anstrin, General Manager Payments på Collector Bank.
Kortbetalning tolkas olika
Tidigt i processen med den nya kassalagen dök det upp frågetecken kring vad som skulle gälla för kortbetalning. Lagstiftaren menade att kreditkort skulle sorteras in under kreditbetalning och att e-handelskassan därmed behövde skilja på kredit- och debetkort.
Som vi tidigt kunde berätta gick det dock att runda hela lagändringen genom att inte ha några direktbetalningsalternativ alls i kassan. Genom att tolka kortbetalning som ett kreditalternativ kan man alltså ha en kassa full av kreditalternativ som då får ligga i vilken ordning som helst. Den varianten har exempelvis H&M valt.
LÄS ÄVEN: Kortbetalning räknas som kredit - nya lagen meningslös?
Både Adyen och Nets, som båda arbetat mycket med just kortbetalningar, menar dock att kortbetalningar ska delas upp. Adyen har tagit fram flera rekommendationer till sina e-handelskunder och då bland annat pekat på möjligheten att dela upp kortbetalningen i två separata fält.
Precis som med många andra lagar så ser vi att det uppstår frågor om hur de ska efterlevas. Adyen är beredda med flera olika alternativ och är redo att snabbt uppdatera våra rekommendationer, hälsar Tobias Lindh, chef för Adyen i Norden och Baltikum.
"Ingen konsumentstorm"
Patrik Müller, e-handelsexpert på Nets, påpekar att det viktiga i den nya lagen är hur alternativen presenteras. Man kan alltså ha två kortbetalningsfält som ser likadana ut så länge de har olika namn utåt mot kunden. Att det sedan går att använda kredit- och debetkort i båda fälten spelar egentligen ingen roll. Patrik Müller menar att många aktörer just nu väljer att ta genvägar och “testa” den nya lagen.
Om man läser förarbetena står det uttryckligen att kreditkort och debetkort skulle skiljas åt, säger han till Ehandel.
Implementeringen av lagen har överlag fungerat bra, tycker han.
Det har inte varit någon konsumentstorm, inga butiker som har tappat stora delar av sin affär. Så ur det perspektivet har det ju fungerat hyggligt.
En sak som hänt är att debetbetalsätten fick en lite starkare position och det är i grunden en bra sak. Däremot är tillvägagångssättet fortfarande inte så optimalt. Det ligger inte i vare sig konsumentens eller butikens intresse att det ska uppstå förvirring. Men i övrigt är grundtanken bra.
Har e-handlarna koll?
Problemet med att flera aktörer kan ha ansvar för att placeras i rätt ordning i en kassa som ingen av dem har helhetsansvaret för har Nets hanterat med generella villkorsändringar i avtalen med e-handlare. De går i korthet ut på att om en leverantör får böter för att alternativen ligger fel, så får e-handlaren i fråga betala dem.
Så det är inte så svårt. Det svåra är att många webbutiker drivs av ganska få personer som ska kunna ganska mycket. De har många olika saker att ha koll på och då är det viktigt att uppmärksamma dem på detta så att inte ordningen i kassan glöms bort.
Katrin Lundgren, vd på plattformen Kodmyran, är en av dem som tidigt var ute och ifrågasatte den nya lagen. Nu har Kodmyran infört ett system som gör det möjligt för de e-handelskunder som inte har någon checkout att själva ställa in i vilken ordning alternativen ska komma. De behöver alltså inte kontakta Kodmyran för att be om en ombyggnad.
Vi har faktiskt inte fått en enda förfrågan av någon av våra handlare om att förändra deras kassa. Om det beror på att man inte känner till den nya lagen eller att man i väldigt hög utsträckning använder sig av olika checkouter, eller att man vet om att man kan ändra ordningen i plattfomen själva vet jag faktiskt inte.
Har något med den nya lagen överraskat dig hittills eller blev allt precis som du trodde?
Det enda som överraskat är att när jag är ute på olika digitala forum så reagerar jag på hur få av handlarna som verkar veta om att det kommit en ny lag.
