Dagligvarujättarna har varit i rejält blåsväder efter att de svenska matpriserna rusat. Tidigare i våras kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) också till sig dagligvarujättarna Ica, Axfood och Coop. Bland annat för att se hur man skulle kunna hålla nere matpriserna, och för att undersöka huruvida trion skor sig på en marknad med få utmanare.
LÄS ÄVEN: Coop, ICA och Axfood kallas in: ”Riskerar att bli högre priser”
Sedan dess har ett flertal aktörer gått ut med att de sänkt priserna på en mängd varor, men det verkar inte vara tillräckligt. Nu meddelar Konkurrensverket att man startat en undersökning för att se huruvida de omotiverade prisökningarna kan bero på bristande konkurrens i livsmedelsbranschen.
Livsmedelsbranschen består av flera komplexa marknader. Därför är det viktigt att analysera alla delar av livsmedelskedjan. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av vår undersökning men redan nu ser vi indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.
Vart tar pengarna vägen?
Enligt Konkurrensverkets är undersökningen av livsmedelsbranschen en bred genomlysning som omfattar flera olika aspekter av konkurrenssituationen i livsmedelskedjan. Man analyserar även hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bland annat dagligvaruhandeln, enligt det uppdrag som Konkurrensverket har fått från regeringen.
Som en del i undersökningen frågar vi oss vart pengarna i livsmedelskedjan tar vägen. Det gör vi genom att studera om marginalerna i utvalda produktgrupper har ökat i samband med att prishöjningar har genomförts i de olika leden i kedjan.
När det gäller produktgruppen ägg, som är den första av flera produkter vi ska analysera, visar våra resultat att priserna har höjts mer än vad som har motiverats av inköpspriset på ägg hos packeri och dagligvaruhandel, skriver Konkurrensverket.
Har hittat brister
Konkurrensverket påpekar också att man redan har identifierat vissa hinder för en effektiv konkurrens. Som till exempel bristen på butikslägen för att kunna etablera nya dagligvarubutiker, eller expandera redan befintliga butiker.
Här har kommunerna en särskilt viktig roll genom att de, enligt plan- och bygglagen, ansvarar för planläggningen av nya butikslägen. Av undersökningen framgår att aktörerna på marknaden ser flera brister i hur kommunerna hanterar frågan. Det finns också indikationer på att specialgrossister och leverantörer har begränsade möjligheter att expandera och träda in på marknaden, konstaterar Konkurrensverket.
Krävs lagändring
Enligt myndigheten är livsmedelsmarknaden en högt koncentrerad marknad och med de koncentrationsregler som råder i dag kan Konkurrensverket framför allt ingripa när en företagskoncentration påverkar hela landet. Medan möjligheterna att ingripa mot förvärv som enbart påverkar mindre lokala marknader är begränsade.
Detta kan i sin tur leda till sammanslagningar som innebär att konsumenter på lokala marknader helt går miste om möjligheten att kunna välja butik. Och för att Konkurrensverket ska kunna värna konkurrensen i alla delar av landet krävs en lagändring.
I det pågående arbetet med att belysa livsmedelsmarknaderna jobbar vi i flera parallella delprojekt. Vi kommer bland annat fördjupa oss ytterligare i sambandet mellan effektiv konkurrens och butiksetableringar, och specialgrossisters möjligheter att expandera på marknaden. Vi kommer också fortsätta följa pengarna i utvalda produktgrupper för att om möjligt identifiera omotiverade prishöjningar, säger Rikard Jermsten.
Resultaten av den pågående undersökningen kommer att presenteras löpande under året.
