Sajten ska vara tillgänglig för så många som möjligt oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Så skulle man kunna sammanfatta de nya reglerna som väntar för svensk e-handel under de kommande åren.
Bakgrunden är att EU har beslutat om ett tillgänglighetsdirektiv och det ska nu implementeras i alla EU-länder. En statlig utredning har tillsatts för att se över hur det nya direktivet ska implementeras i Sverige. Vilka myndigheter blir till exempel tillsynsmyndigheter? Vart ska missnöjda konsumenter vända sig för att framföra sina åsikter?
Direktivet omfattar en rad områden som banktjänster, olika resetjänster och kommunikationstjänster. Men också e-handeln, som faktiskt påverkas på flera sätt.
E-handeln är lite speciell eftersom den som bedriver e-handel både säljer de varor och tjänster som ska vara tillgängliga, och dessutom ska själva e-handelstjänsten också vara tillgänglig, säger Johanna Evjen, sekreterare i den statliga utredningen, till Ehandel.
Kassan måste ses över
Eftersom EU räknas som en inre marknad så ska samma tillgänglighetsregler gälla i samtliga 27 EU-länder. När det nya direktivet träder i kraft ska både en rad tjänster och vissa produkter - som till exempel mobiltelefoner och läsplattor - som säljs i EU omfattas av samma regler.
Utöver att göra sina sajter mer tillgängliga att handla från, måste e-handlarna alltså också se över att de varor och tjänster de säljer är förenliga med direktivet. Dessutom är man skyldig att säkerställa att den betaltjänst man tillhandahåller lever upp till kraven. Det sistnämnda gäller oavsett om man hanterar sin kassa själv eller om man har lagt ut den på en extern leverantör.
Det som gäller för e-handelsföretagets webbsidor är ungefär samma som för offentliga aktörer, men den som säljer produkter måste också redogöra för vilka krav de lever upp till.
Får man lov att sälja produkter eller tjänster som inte är tillgängliga så länge man redovisar de tillgängliga alternativen på ett korrekt sätt?
Nej, inte om direktivet omfattar produkten eller tjänsten i fråga. Säljer du till exempelvis en mobiltelefon som inte går att använda om man har en synskada, då lever den inte upp till de krav som ställs. Säljer du den så är det du som leverantör som kan bli ansvarig.
"Hoppas på smidigt genomförande"
De nya reglerna ska träda i kraft i alla EU-länder den 28 juni 2025.
Vi har försökt att få en uppfattning om hur det ser ut hos företagen just nu och det man kan säga är att det verkar vara väldigt olika hur långt man har kommit med de här frågorna. Det ligger i planeringen att se över vilka resurser för råd och stöd till företag som finns, men vi är inte där än.
Företag som omsätter - eller har “en årlig balansomslutning på” - max 2 miljoner euro om året alternativt har max tio anställda kommer dock att få mildare regler att förhålla sig till.
De företagen är inte skyldiga att följa direktivet gällande tjänster, bara för produkter, förklarar Johanna Evjen.
I hela Europa pågår just nu ett arbete med att utreda hur den nya lagen ska fungera ihop med de olika ländernas befintliga lagar. I Sverige är flera myndigheter, representanter för näringslivet och olika funktionshinderorganisationer involverade i uppgiften. En del i arbetet är att göra en konsekvensanalys som ska vara klar i vår. Den ska bland annat ge en bild av hur stora kostnader det här projektet innebär för svenska företag.
Ser du någon risk för att det här kommer att kräva en väldigt stor arbetsinsats från svenska företag?
Jag hoppas verkligen att det går att få till ett smidigt genomförande. Det kommer med all säkerhet att finnas specialiserade aktörer som man kan vända sig till.
Informationsspridning är viktigt, det här behöver inte bli en så stor sak om man är tidigt på båten. Men det kan säkert finnas en stor oro där ute och det förstår jag, det kan säkert uppfattas som mycket nytt och krångligt.
Bakgrunden: Samma regler för hela EU
Johanna Evjen tar upp att förändringarna, som kanske kan uppfattas som ganska omfattande, trots allt rör en stor konsumentkrets. Enligt henne uppskattas mellan 15 och 35 procent av befolkningen vara i behov av någon form av tillgänglighetsanpassning. Och det behöver inte bara handla om att man har synsvårigheter, även om det är ett exempel som ofta lyfts fram.
Det kanske är att man har språksvårigheter och att man därför behöver en enklare variant av en text, eller tillfälliga nedsättningar som att man opererats och inte kan använda händerna lika bra som vanligt. Det kan också handla om kroniska sjukdomar som sätter ner rörelseförmågan, förklarar hon, och fortsätter:
Så det är många som är i behov av detta för att göra livet lite enklare.
Även om det finns en liten “säkerhetsventil” om att företag får göra undantag från kraven om de anser att det blir oproportionerligt dyrt att genomföra en ändring, så är som sagt tanken att alla ska implementera direktivet fullt ut. Och det handlar faktiskt inte bara om att personer med funktionsnedsättning ska få en bättre tillvaro i alla hörn av EU.
Man ska ha med sig att detta är ett inre marknads-direktiv. Anledningen till direktivet är att EU och därmed de 27 medlemsländerna har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Som det är nu gör alla länder olika vilket också gör det svårt för företag att etablera sig på nya marknader. Det ska vara lika för alla.
Den svenska utredningen ska vara klar i maj 2021 då ett lagförslag ska presenteras. Året efter det ska en färdig lag finnas på plats. Direktivet från EU fastslogs den 28 juni 2019.
LÄS ÄVEN: Handelsexperten om nya EU-kravet: "Olyckligt om detta dämpar utvecklingen"
