Vi har månad ut och månad in rapporterat om rekordmånga konkurser. Samtidigt har rekonstruktionerna varit få till antalet.
Enligt Ekot har det endast kommit in 120 ansökningar om rekonstruktion de första nio månaderna. Det är den lägsta siffran på över tio år, och en minskning med 40 procent från förra året, trots det pressade ekonomiska läget.
Många företag som skulle kunna rekonstruerats går nu i stället i konkurs. Jag tycker att det är olyckligt. Konkurser som sådant innebär i många fall ganska betydande kapitalförstöring, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, till Ekot.
Det här kan leda till en dominoeffekt, säger han, då exempelvis leverantörer får det ännu mer kärvt när deras kunder dukar under. Det gör även att jobb, som kanske hade kunnat räddas, går förlorade.
Anledningen till att fler istället väljer att försätta bolaget direkt i konkurs, istället för att försöka räta upp och rädda verksamheten, kan vara att reglerna gjorts om. Det har bland annat blivit dyrare att genomföra en rekonstruktion.
Det gör ju att mindre företag med mer begränsade ekonomiska utrymmen inte har någon möjlighet att delta i det här, säger Christer Östlund.
