Inom några år måste alla e-handelsföretag i Europa, förutom de som har tillräckligt låg omsättning, vara tillgänglighetsanpassade. Det innebär att de ska vara möjliga att handla från även för den som till exempel är röresehindrad eller har en synnedsättning.
Ehandel har berättat om direktivet vid ett flertal tillfällen, och ledande branschexperter har varnat för att det kan bli både dyrt och svårt att genomföra.
LÄS ÄVEN: Handelsexperten om nya EU-kravet: “Olyckligt om detta dämpar utvecklingen”
Det nya direktivet ska omfatta en rad olika situationer, där e-handeln har valts ut som en. De andra rör till exempel möjligheten att köpa biljett till kollektivtrafiken och att ta del av e-böcker. Liknande regler gäller redan i offentlig verksamhet, där de - hur väl man än har menat från lagstiftarens sida - har lett till vissa utmaningar.
"Byråerna brister i sin leverans"
I början av sommaren publicerade vi en intervju med Mikael Hellman, som arbetar med visuell kommunikation på Malmö Stad. Han vittnar om beställarproblematik kopplat till de nya reglerna.
Det är klart att det finns en kunskapsbrist hos oss som beställer också. Men den stora knuten är ändå att byråerna brister i sin leverans, skulle jag säga. Det är de som ska vara experter och det blir väldigt tokigt när experterna inte kan vad som gäller.
LÄS ÄVEN: Varnar för nya e-handelslagen: “Problemet är bristande leverans”
Nu har det nya direktivet varit ute på remissrunda och totalt 55 instanser har inkommit med svar. En del av dem tycker att förslaget fungerar fint som det är, eller vill se enstaka förtydliganden, medan andra ser betydligt större problem. Aktörer som Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades Riksförbund och Myndigheten för delaktighet vill alla se tydligare alternativt mer omfattande krav på dem som tillhandahåller olika tjänster.
Samtidigt har organisationer som Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd också lyft flera frågetecken.
Svenskt Näringsliv anser att analysen av vilka konsekvenser förslaget kommer att få uppvisar brister. Det gäller i synnerhet det faktum att utredningen saknar en beräkning av vilka nyttor de föreslagna reglerna medför. Det blir särskilt allvarligt då de uppskattade kostnaderna för svenska företag är mycket betydande, heter det till exempel från Svenskt Näringsliv.
Svensk Handel är inne på samma linje.
Påpekas bör att konsekvensanalysen visar att kostnaderna för svenska företag att efterleva direktivets krav är mycket omfattande, över 10 miljarder, skriver organisationen.
"Krångligt och kostsamt"
Precis som Svenskt Näringsliv tycker Svensk Handel att konsekvensanalysen är bristfällig. Man vänder sig också emot att direktivet i vissa delar “ger tolkningsutrymme till nationella förvaltningar och myndigheter”, vilket man befarar kommer att leda till att reglerna tolkas olika i olika länder.
De uppställda kraven är omfattande och allmänt hållna vilket ger ett tolkningsutrymme som gör tillämpningen på nationell nivå till en utmaning och skapar osäkerhet bland företag.
Svensk Handel har länge varit starkt kritiska till lagar som bara gäller för svenska företag, som den omtalade kemikalieskatten eller textilskatten, som dock lades ner innan den hann införas.
Nu ser man uppenbarligen även en risk för att tillgänglighetsdirektivet ska innebära oklarheter och utmaningar för svenska handlare som vill ut i EU.
Företag med gränsöverskridande verksamhet är beroende av att det råder ömsesidigt erkännande på den inre marknaden, att en produkt eller tjänst som är godkänd i ett land också är det i ett annat. Att behöva anpassa en produkt eller tjänst efter skilda regler och krav i varje land är mycket krångligt och kostsamt och går även emot målet med direktivet att samma harmoniserade regler ska gälla på hela marknaden.
De nya tillgänglighetsreglerna är tänkta att träda i kraft i hela EU den 28 juni 2025. Företag som omsätter max 2 miljoner euro alternativt har max tio anställda kommer dock att få mildare regler att förhålla sig till.
LÄS ÄVEN: Nytt EU-krav - då måste du ha gjort om din e-handel
