Så sent som igår kunde vi berätta att Isabella Löwengrip ämnar starta en ny e-handel tillsammans med kollegan Pingis Hadenius.
Men Löwengrip är inte bara en driven entreprenör som satsar allt mer på sina olika e-handelsverksamheter, hon är också en inflytelserik influencer med hundratusentals följare.
Och dessa båda roller har inte alltid varit helt lätta att kombinera. Flera gånger tidigare har Reklamombudsmannen fällt Löwengrip för att hon gjort reklam i sina digitala kanaler, utan att tillräckligt tydligt märka ut att det rört sig om just reklam, enligt RO.
Reklam för eget varumärke bedömdes olika
Och nu är det dags igen. Då och då har Löwengrip använt sina digitala plattformar till att tipsa följarna om produkter från det egna varumärket, Löwengrip Care & Color, LCC, som också har en egen e-handel.
Efter att två privatpersoner anmält två olika inlägg av just den sorten, har RO återigen fått orsak att granska Löwengrip och hennes företags sätt att marknadsföra sig på nätet.
Men det som skiljer den här vändan från tidigare rabalder är att inläggen - trots att de till synes har ett ganska liknande innehåll - bedömdes olika av RO. Det ena, ett Instagraminlägg som postats på Isabella Löwengrips officiella Instagramkonto, friades. Medan det andra, som postades på Snapchat stories, fälldes.
Annons med tydlig avsändare friades
Så vad var skillnaden? När vi tidigare i år försökte reda ut hur Reklamombudsmannen resonerar när det gäller just bloggtjejer som gör reklam för sina och andras företag, fick vi följande svar:
- Reklam ska vara lätt att identifiera och det ska framgå vem som är avsändare. Reklam ska se ut som reklam, annars måste det tydligt markeras att det är reklam. Helst ska det avvika från redaktionellt material, så att man som konsument omedelbart kan förstå att det handlar om reklam. Man ska inte behöva läsa texten för att förstå att det rör sig om reklam, förklarade Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig då.
Och när man läser RO:s båda beslut gällande de nya anmälningarna, är det uppenbart att det är precis detta som är skillnaden mellan att fria och fälla.
I Instagraminlägget, som alltså friades, gjorde Löwengrip reklam för LCC:s produkter. Här bedömde RO att inlägget var tydligt utmärkt som reklam.
- Bilden i inlägget föreställer en närbild på Isabella Löwengrip mot vit bakgrund som enligt nämnden förefaller vara professionellt tagen och redigerad. I första meningen i texten under bilden anges: ”Vi lanserar en ny produkt i LCC-familjen…”. Enligt nämnden ger denna uppgift, tillsammans med den reklamliknande bilden, intryck av att detta är reklam från LCC och att genomsnittskonsumenten uppfattar detta. Eftersom uppgiften finns i inledningen av texten riskerar den inte heller att hamna efter att texten avbryts med texten ”mer” när inlägget visas i flödet på Instagram. Nämnden finner därför vid en sammantagen bedömning att inlägget omedelbart går att identifiera som reklam, skriver RO som motivering till varför posten frias.
Annons med otydlig avsändare fälldes
Även inlägget på Snapchat Stories utgjorde reklam för LCC:s produkter, men den gången i form av deras presentboxar som fanns att köpa på Apotek Kronan. I det fallet menade RO att det inte framgick tydligt nog att informationen kom från just LCC och att konsumenterna därmed inte automatiskt kan antas veta att det rör sig om reklam.
- Bilden i inlägget visar presentboxar huvudsakligen från Löwengrip Care & Color. På bilden finns texten ”Julklappsboxar hos Kronans Apotek”. Nämnden finner inte att en genomsnittskonsument genast uppfattar ett inlägg på Snapchatkontot ”Blondinbella” som reklam enbart genom att visa julklappsboxar från Löwengrip Care & Color. Inte heller framgår det av inlägget på något annat sätt att det är frågan om reklam för produkter från Löwengrip Care & Color. Mot denna bakgrund finner nämnden att inlägget inte omedelbart går att identifiera som reklam.
Blondinbella inte ett personnamn
Löwengrips bolag har i bägge fallen argumenterat för att reklamen kommer från företaget Löwengrip Care & Color AB och inte från Isabella Löwengrip som person.
De menar också att namnet Blondinbella, som numera är avvecklat som varumärke men använts som namn på bland annat Snapchat-kontot, inte är ett personnamn och att konsumenterna därmed förstår att det är synonymt med Blondinbella AB. Den argumentationen har LCC alltså fått gehör för, i fallet med det friade Instagraminlägget.
Förvirring även hos RO?
Och en detalj till i den här historien illustrerar kanske med all önskvärd tydlighet hur svårt det är att dra gränsen mellan en influencer och dess företagsverksamhet. LCC och Löwengrip tycks mena att till och med Reklamombudsmannen själv haft svårt att skilja på vad som är vad, då kommunikationen kring anmälningen mot Instagraminlägget enligt dem skett med företaget och inte med Löwengrip personligen.
- Det förefaller även som om att RO är av uppfattningen att aktuellt Instagramkonto tillhör antingen influencerns bolag eller annonsören då de skickat all korrespondens i ärendet till den person som är VD i LCC samt till bolagsföreträdare till BAB. Hade kontot ansetts tillhöra privatpersonen Isabella Löwengrip Spångberg finns god grund att förutsätta att då även begäran om yttrande skickats till korrekt svaranden/innehavare, påpekar LCC för RO.
