Stigande räntor fortsätter att gröpa ur svenskarnas köpkraft och lågkonjunkturen fördjupas under nästa år. Det enligt en färsk prognos från Konjunkturinstitutet (KI). Myndigheten konstaterar också att det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans.
LÄS ÄVEN: E-handlarnas mardröm – Sverige går in i en lågkonjunktur
Svensk BNP väntas i år krympa med 0,6 procent för att bara återhämta sig med 1 procent 2024, enligt KI:s ekonomer.
Svensk ekonomi har gått in i en lågkonjunktur. Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft samtidigt som svag omvärldsefterfrågan slår mot exportnäringen, skriver KI i rapporten Konjunkturläget.
Detaljhandeln deppigast i klassen
Enligt rapporten är stämningen i svensk ekonomi just nu rejält dyster, inte minst bland hushållen. De har bortsett från pandemivåren 2020 inte varit så deppiga som de är nu på tio år.
Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 8,3 procent. Och inte är räntorna på väg neråt heller.
Även om inflationen tydligt är på väg ner är inflationen exklusive energi fortsatt hög. Riksbanken höjer därför styrräntan en gång till i november. Räntan ligger därefter still till det tredje kvartalet nästa år då Riksbanken börjar sänka räntan.
Inte heller företagen drar på smilbanden. Med undantag för tillverkningsindustrin minskade alla sektorer i ekonomin. Deppigast är det inom detaljhandeln.
Detaljhandeln är den sektor i näringslivet där stämningsläget är som svagast. Missnöjet är utbrett då samtliga branscher i sektorn har konfidensindikatorer som visar på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt, står det i rapporten.
