Hösten 2021 gjorde Klarna om fyra av sina produkter rejält. Man förlängde betalningstiden på fakturan, slopade dröjsmålsräntan, tog bort flera avgifter och skrotade krediter utan slutdatum. Ett beslut som fick många att höja på ögonbrynen. Det här var ju beslut som skulle göra att den då förlusttyngda betalningsaktören inte skulle kunna tjäna lika mycket pengar på sina produkter.
Sedan den där hösten har också bolaget fört en högljudd kampanj för att få fler i branschen att göra samma sak. Men varför blev den här frågan plötsligt så viktig för Klarna? Varför ville de förändra krediterna i e-handeln? Och hur motiverar man att begränsa möjligheterna att tjäna pengar?
Vi har pratat med Jesper Eriksson, Sverigechef på Klarna, för att reda ut begreppen.
Som den största aktören på onlineområdet och inom "buy now, pay later" så fick vi en helt annan insyn i marknaden. Vi har också den rollen på flera marknader, inte bara i Sverige. Med den kommer ett tydligt ansvar och vi hade sett hur överskuldsättningen blivit ett allt större problem. Så för två och ett halvt år sedan gjorde vi en rejäl revidering av våra egna produkter, som grundade sig i en stor analys av hela kreditgivningsmarknaden, säger han till Ehandel.
Förändringen skedde också i en tid där överskuldsättningen började lyftas i allt högre grad på politisk nivå. Men Klarna, och konkurrenterna, höll sig fortfarande innanför spelreglernas ramar. Man ställde sig dock frågan hur länge till det skulle vara fallet och valde därför att gå före eventuell ny lagstiftning, som man såg framför sig skulle bli aktuell.
Risken för att bli del av en överreglerad marknad ansågs överhängande och man insåg att något behövde göras.
Det går att tjäna mycket pengar på konsumentkrediter, men det kommer med en konsekvens som börjar bli så problematisk att den bubblar upp på nationell regeringsnivå. Vi såg också att vi blev indragna i en problematik. Vi klumpas ihop med blancolån, som driver överskuldsättningen, och det blir inte rättvist. Men då är det också upp till oss att bevisa det.
En annan orsak till att man renoverade sina produkter var det faktum att man i allt högre utsträckning blivit en global aktör. Men en väldigt spretig sådan, då det skiljde sig från marknad till marknad vad Klarna egentligen var.
Det blev tydligt när vi jämförde mellan olika länder att våra produkter fungerar på visst sätt i ett visst land och på ett annat sätt i ett annat land. Det menar vi är problematiskt. Vi som bolag måste kunna stå för hur våra produkter fungerar, då behöver det vara så lika som möjligt på alla marknader. Därför gjorde vi om våra produkter och blev mycket tydligare mot konsumenten vad den faktiska kostnaden blir, istället för att köra någon exempelkredit på 10 000 kronor där man laborerar med låg ränta men lägger på avgifter varje månad.
Men vad skulle det innebära rent konkret för betalbolagen och inte minst e-handlarna att möjligheten att tjäna pengar på betalningar begränsas? Vi har i dag exempel där synergierna där emellan driver affären och de aktörerna skulle kunna drabbas hårt om lagstiftningen stramas åt. Vilket också är något som Klarna vill ska ske.
Den svenska lagstiftningen sticker ut när det gäller hur mycket utrymme det ges att tjäna pengar på betalningar. Vi vet att handlare på andra marknader, där lagstiftningen är tuffare, klarar sig bra. Det här är inte en fråga om handlare kommer att överleva eller inte. Det är en fråga om att bestämma vad som är viktigt och i slutänden är det konsumenterna som vi måste värna om. Kan man inte överleva den affärsmodellen så hade man, enligt mig, antagligen inte en hållbar affär innan, säger Jesper Eriksson.
"Vi har facit"
Klarna pratar inte sällan om vilka positiva effekter de ser att deras förändringar medfört. Och man hoppas att politikerna ska se det också. Påminnelseavgifterna har minskat med 60 procent, lån med löptid betalas av snabbare och man säger att konsumenterna ofta återkommer på grund av tydligheten i produkterna. Det är därför förstås värt att nämna att de på intet sätt är emot krediter som företeelse, tvärtom - det är ju trots allt en stor del av deras affär. Det är vissa typer av dem som man vänder sig emot.
Vi tittar på utredningarna om överskuldsättning, som beställts av regeringen, och har även svarat på dem. Vi har ju facit på vad man kan göra för att förbättra överskuldsättningen.
Samtidigt kan man som kritiker ifrågasätta Klarnas offensiva kampanj för att reglera branschen hårdare. Det skulle kunna vara ett sätt att helt enkelt begränsa konkurrenternas möjlighet att tjäna pengar på betalningar i e-handeln, nu när man själva satt sig i den sitsen, och på så sätt jämna ut konkurrensförhållandena i flera avseenden. Inte minst vad gäller att hitta nya partners i e-handeln.
Men frågan är vad som är rättvist? Man måste utgå från vad som är bäst för konsumenten och bevisligen ligger vi i Sverige efter våra nordiska grannländer i den här frågan. Vi har en lagstiftning som är väldigt flexibel och som använts av kreditgivningsbolag sedan postorderindustrin. Man kan tjäna väldigt mycket pengar på det här, men vill man att det ska vara möjligt eller inte? Där har vi kommit till insikt att det inte är hållbart. Kredit är bra i väldigt många fall, om de ges på ett hållbart sätt. Men branschen i stort har inte klarat att självreglera.
"Ingen har följt efter"
Så vad är det konkret för förändringar som Klarna vill se? Framför allt vill man att något ska göras åt blancolånen, alltså krediterna utan slutdatum. Men man har även en rad andra förslag för att komma till rätta med problemen.
Blancolånen är den stora problematiken. De har ökat i volym och sättet man marknadsför dem. Tittar vi på hur de används har det gått från 50 000 kronor på fem år till en miljon på 20 år. Då blir möjligheterna att bli av med lånet nästan noll - det måste man adressera. Vi har kommit med fyra förslag på åtgärder utifrån överskuldsättningsrapporten. De handlar kort och gott om att stoppa en blancolånebubbla.
Och hur ska det gå till?
Vi tycker att det borde vara självklart att vara transparent och visa vad totalkostnaden blir. Vi tycker också att man bör reglera och införa ett ränte- och kostnadstak. Vi har gjort det här, men ingen annan har följt efter. Ingen har gjort ens den minsta förändring som borde anses som rätt utveckling och därför behöver det regleras. Sen ser vi ett nationellt skuldregister som nödvändigt. Det ska förstås implementeras på rätt sätt också, men som koncept har det ett värde.
De sker också saker i de här frågorna hela vägen upp på EU-nivå redan nu. Där har man nyligen antagit det reviderade konsumentkreditdirektivet (CCD). I förändringarna finns tak på avgifter, en 14 dagars ovillkorlig ångerrätt, rätt till tidig återbetalning, grundlig bedömning av kreditvärdhet samt att kreditreklam tydligt måste innehålla en uppmaning om att det kostar att låna pengar.
Det rör på sig, med andra ord. Men exakt vad det här innebär för den svenska marknaden vet vi inte än. Bara att det ska implementeras senast 2026 och att regeringen utreder hur det ska ske.
"Sverige sticker ut"
Samtidigt kvarstår det faktum att Klarna alltså begränsat sin intjäning i viss mån gentemot flera konkurrenter. Men missförstå inte. Bolaget tjänar fortfarande väldigt stora summor pengar på sina produkter, men marginalerna hade kunnat vara ännu högre. Men den extra intjäningen som man nu lämnat på bordet säger de att man ser som negativa intäkter och att det är därför man valt bort dem.
Samtidigt gör det att man som betalningspartner till handlarna kanske inte kommer att kunna konkurrera i pris på samma sätt som rivalerna över tid.
Det är inte så att vi sett en våg av handlare lämna sedan vi införde det här. Vi kan fortfarande vara konkurrenskraftiga med priset och samtidigt ha ett konsumentvänligt erbjudande. Men över tid, om marginalerna går ner, och man har samma syn som vi: Att man kunnat tjäna för mycket på betalningar. Då kommer det bli mer att man tävlar på samma villkor om vem som har de bästa produkterna.
Men ska handlare riskeras med den omställning det innebär att tjäna mindre pengar på betalningar?
Om vi tittar utanför Sverige är betalningskostnaden lägre. Det är för att vi har de här komponenterna med hög intjäning på faktura och delbetalning och använder det för att subventionera betalkostnaden. Man måste också ställa sig frågan: Varför har man byggt det här bolaget? För att sälja kläder eller vara ett finansieringsbolag? Är det så vi vill att handlarna ska operera? Eller ska man vara ett klädbolag som tar betalt med olika betalningsmetoder, utan att det finansiera hela verksamheten. Det är där vår bild skiljer sig från andras.
Vad har ni fått för respons på det här av handlarna?
Vi har sett ett brett stöd för det vi gör. Det är väldigt få vi pratat med som säger att det är fel att göra rätt för konsumenten. Alla jobbar med att tillgodose konsumenternas behov, men på det stora hela ser vi att Sverige verkligen sticker ut internationellt med vilka möjligheter som finns att tjäna pengar på betalningar genom tveksamma kreditupplägg. Det måste justeras och vi måste informera och utbilda för att förändra det, säger Jesper Eriksson.