Svenska e-handlare måste reagerar när något känns helt fel i lagstiftningen.
Den nya kassalagen (som inte längre är så ny) fortsätter att vålla förvirring ute hos e-handlarna. Vad är det som gäller egentligen? Vem äger min kassa, och var ligger ansvaret för att se till att lagen följs?
En av de saker som jag reagerade på och tyckte var mycket konstigt när kassalagen kom, var just att det var betalleverantörerna som ansågs äga kassan och inte e-handlarna. För mig kändes detta extra konstigt, eftersom jag varit med tillräckligt länge i branschen för att minnas en tid innan checkouternas intåg. Då var det självklart att det var e-handlaren som bestämde hur kassan skulle se ut. Som e-handelsplattformsleverantör, som jobbar med många olika e-handlare vet jag dessutom att så ser det fortfarande ut hos vissa. Kanske framförallt hos den växande B2B-handeln, men även till viss del hos B2C-handeln. I vissa fall är det fortfarande e-handlaren som bestämmer kassans utformning genom att man valt olika leverantörer för sina betalsätt, och själva rangordnat dem i kassan.
Jag vet alltså mycket väl att inte alla e-handlare har checkoutkassor numer, men detta var något som verkade ha gått Per Bolund helt förbi när de utformade kassalagen.
Kassalagen verkade närmst skriven för en samtid som inte riktigt stämde. Den kändes, om jag ska vara helt ärlig, som ett förklätt sätt att försöka smiska vissa betalleverantörer som man inte gillade på fingrarna. Sedan dolde man det genom att låtsas omsorg om de stackars konsumenterna som inte visste hur man valde betalsätt i kassan och därmed skuldsatte sig.
Man ville alltså komma åt hushållens skuldsättning hette det genom detta, men att majoriteten av skuldsättningen hos Kronofogden sedan inte hade ett dugg med fakturabetalningar att göra utan snarare med andra typer av krediter, det brydde man sig föga om.
Hur har det då gått? Jo, jag roade mig med att kika på lite statistik häromdagen.
Har haft motsatt effekt
I Finansinspektionens rapport om svenska konsumentlån som kom ut i november 2021 kan man läsa följande:
”Fakturor stod för mer än hälften av låntagarna men endast för 6 procent av den utlånade volymen. Dessa andelar har ökat sedan kartläggningen 2019.”
Märk väl nu att den här rapporten är skriven mer än ett år efter att kassalagen trätt i kraft och att alla betalleverantörer alltså tagit bort faktura som första val i kassan. Det känns inte riktigt som det haft förväntad effekt, utan snarare faktiskt tvärt om.
Att Ellos nu har gjort samma tolkning av lagen som många av oss gjorde när den kom, det vill säga att det är betalleverantören och inte handlaren som har ansvaret för kassan, och går ut och faktiskt prövar denna lag är både modigt och välbehövligt. Det behövs att svenska e-handlare reagerar när något känns helt fel i lagstiftningen. Det behövs att någon kliver fram och är modig och ifrågasätter. Det är så man driver utveckling framåt och det är så man rättar till konstigheter i lagen.
Från missriktad kassalag till GDPR-apokalyps
Nästa lag jag hoppas svenska e-handlare kommer att lägga ner lite tid på att fundera över vad den egentligen innebär för dem, och om den inte borde ifrågasättas, är GDPR.
Det problem som den faktiskt i sin nuvarande utformning innebär för svensk e-handel är inte litet. Jag vågar sticka ut hakan och säga att majoriteten av svenska e-handlare i dag använder tjänster från amerikanska bolag. Exempelvis Google, Facebook, Microsoft-produkter, Amazon-tjänster för drift, e-handelsplattformar som driftas på datacenter runt om i världen, utländska nyhetsbrevslösningar som Mailchimp med mera. Att använda dessa är i dag ett brott mot GDPR eftersom du numer inte får skicka några personuppgifter till amerikanska bolag.
Förvandlats till ett handelshinder
Ja, du läste rätt. Alla amerikanska molntjänster oavsett var servrarna står, så länge bolaget är amerikanskt är ett big no-no och ett GDPR-brott, och ja även ett IP-nummer är en personuppgift. Så nu förstår du omfattningen av problemet.
En lag som var en god intention har faktiskt förvandlats till ett handelshinder gentemot USA, och något som kommer skaka om e-handeln i sina grundvalar när vitesdomarna börja falla. Sex bolag, bland annat CDON, är under prövning just nu hos svenska integritetsskyddsmyndigheten, och vi får väl se vad de kommer fram till. Helt klart är detta något för svenska e-handlare att hålla ögonen på framöver.
