Som Ehandel rapporterat ökade försäljningen av e-handlad mat i Sverige med 165 procent i juli 2020, jämfört med året innan.
Men under juli i år sjönk försäljningen med 3,5 procent. Samtidigt ökade dito i fysiska butiker med 1,4 procent samma månad. Det var första gången sedan mätningarna startade som ökningen var större i butiker.
Men är det ett trendbrott eller en säsongsbetonad förändring? Ehandel har pratat med analysföretaget HUI:s vd Jonas Arnberg för att reda ut.
Liten minskning
Jonas Arnberg pekar till att börja med på att nedgången i e-handeln i juli ändå var liten – från väldigt höga nivåer samma månad året innan. Det rör sig fortfarande om en försäljningsökning med 160 procent jämfört med juli 2019.
Dagligvaruhandeln har gått från att ha stått stilla till att digitaliseras snabbt till följd av pandemin. Att i år ligga kvar på den nivån ser jag som ganska imponerande. Det är ändå en liten minskning, säger Jonas Arnberg.
Han konstaterar att tappet främst beror på att många inte e-handlar under semestern, då många är på resande fot. Det är därför vi ser en nedgång i just juli. När vardagen rullar igång igen så börjar vi nätshoppa igen.
Men det har samtidigt tagit tid för dagligvaruhandeln på e-handelsområdet och det är fortfarande svårt att skapa lönsamhet, men det har skett en galen försäljningsökning under pandemin, säger han.
Ljusning för lönsamhetsproblemen
Lönsamhetsproblemen är kopplade till komplexiteten i varutypen, säger han. Matvaror är inte sällan tunga och många – samt ofta färska eller frysta. Sedan tillkommer bränslekostnader vid hemleveranser. De låga marginalerna har skapat en tröghet i mathandeln.
LÄS ÄVEN: Trendbrott: Matbutikerna gick om e-handeln – ”kunderna söker sig tillbaka”
Men det kan nu förändras, säger Jonas Arnberg. Både Ica och Axfood är i färd med att etablera fler centrallager för att effektivisera hela leveranskedjan inklusive e-handeln. Men att handla mat på nätet förblir mycket ett storstadsfenomen, tror han.
För många storstadsbor med långt till större matbutiker kan det vara krångligt att åka och storhandla, medan det är en självklarhet i mindre storstäder och på landsbygden. Landsbygdsbor handlar exempelvis ofta på hemväg från jobbet i stan. Bekvämlighetsfaktorn är alltid central, betonar Jonas Arnberg.
Men e-handelns leveranssystem börjar nu även byggas ut på landsbygden och det sker ett skifte där i stort sett alla e-handlare, inte bara de små, levererar även i glesbygd. Vi ser en mycket större regional spridning i dag.
Kan passera kläder och elektronik
Sett till helåret 2021 väntas e-handeln inom mat ta en 6-procentig försäljningsandel, enligt HUI:s prognoser, vilket är "ett otroligt hopp", enligt Jonas Arnborg. Det saknar motstycke i andra sektorer. Han nämner att andelen 2019 låg på ynka 2 procent.
Den svenska dagligvaruhandeln omsätter ju 350 miljarder kronor så redan en andel på 1 procent motsvarar ju otroligt mycket pengar i omsättning.
Mathandeln på nätet är dessutom redan i dag den tredje största digitala handelskategorin.
Jag utesluter inte att matkategorin går om någon av de än så länge omsättningsmässigt större köpkategorierna kläder och elektronik.
