ANNONS

Hon granskar förvärvsfesten - "ytterst få stoppas"

Maria Ulfvensjö Baltatzis ansvarar för företagskoncentrationer på Konkurrensverkets enhet för karteller och förvärv

"Digitaliseringen kan skapa en utmaning".

ANNONS

"Förvärvet kommer inom kort att anmälas till relevanta konkurrensmyndigheter och är villkorat av dess godkännande".

Den senaste tiden har vi sett en rad e-handelsföretag vända sig till börsen i jakten på nytt kapital. Men det finns också en rad företag som hellre vill se en enda stark aktör som ny minoritets- eller majoritetsägare i sitt bolag, vilket ibland kan vara en fördel enligt de börsexperter som figurerade i vår helgläsning för ett par veckor sedan.

LÄS ÄVEN: E-handlarna rusar till börsen - ett kvitto på att du har lyckats

"Krävs ganska mycket"

Men i takt med att e-handeln växer och e-handelsbolagen blir allt större, ställs nya krav på förvärven i branschen. Meningar i stil med den ovan syns allt oftare i pressmeddelanden från e-handelsföretag som går ut och berättar om att de köpt alternativt blivit köpta av ett annat bolag.

I Sverige är det Konkurrensverket som har till uppgift att se över bolagsförvärv för att säkerställa att de inte motverkar en sund konkurrens på marknaden. Alla förvärv där bolagen efter sammanslagningen får en total omsättning på över en miljard kronor och där både det förvärvande bolaget och bolaget som förvärvas omsätter minst 200 miljoner kronor måste anmälas till Konkurrensverket. Då tittar man på hela koncernens omsättning och inte bara på det köpande bolagets.

Det vi ska pröva är om konkurrensen på marknaden påtagligt hämmas av förvärvet. Det krävs ganska mycket för att något ska anses hämmande, säger Maria Ulfvensjö Baltatzis, funktionsansvarig för företagskoncentrationer på enheten för karteller och förvärv på Konkurrensverket, till Ehandel.

Det kan vara att ett företag efter förvärvet får en så pass hög marknadsandel och stor marknadsmakt att det kan agera utan att behöva ta hänsyn till kunder och konkurrenter. Det kanske också blir svårt för andra att komma in på marknaden, fortsätter hon.

När Konkurrensverket tittar på ett förvärv bedömer de alltså både marknadsrollen för det aktuella företaget och hur ett förvärv skulle påverka möjligheterna för andra företag att konkurrera.

Maria Ulfvensjö Baltatzis känner igen bilden av att allt fler e-handelsföretag blir föremål för förvärvsanmälningar, som det heter. Hon delar dock upp e-handel i flera spår. Det kan röra sig om fysisk handel som börjat sälja digitalt, plattformar som skapar marknadsplatser där många företag samlas, eller stora sajter som säljer varor inom en rad olika segment.

En handfull ärenden granskas extra

Men händer det någonsin att förvärv stoppas? Nej, inte speciellt ofta. De senaste åren har det bara hänt någon enstaka gång och det är svårt att hitta några exempel med koppling till hemsidor eller digital handel. År 2016 hade myndigheten dock starka betänkligheter mot att Blocket ville köpa Hemnet och att affärssystemleverantören Visma ville köpa sin konkurrent Fortnox, varpå båda affärerna drogs tillbaka.

De senaste åren har vi haft omkring 80 förvärvsanmälningar om året och av dem godkänns de allra flesta.

När ett förvärv har anmälts till Konkurrensverket har myndigheten 25 arbetsdagar på sig att gå igenom vad de kallar “fas 1”, det vill säga en första utredning. De allra flesta får därefter grönt ljus, men Maria Ulfvensjö Baltatzis uppskattar att ett till fyra ärenden om året går vidare till fas 2 för vidare utredning.

Av dem är det sedan ytterst få som stoppas. Och det är i och för sig tanken också, att konkurrensen påtagligt ska hämmas för att ett förvärv ska stoppas. De samgående företagen kan också lämna åtaganden för att åtgärda konkurrensproblem som Konkurrensverket har upptäckt under utredningen och på så sätt få förvärvet godkänt.

När anses ett bolag få en för stor andel av en marknad?

Det finns ingen exakt gräns men en tumregel är att om man kommer över 50 procent av marknaden, då bör man fundera på om bolaget är dominerande. Vid 70-80 procent finns det starka indikationer på att så är fallet. I vissa fall kan också lägre marknadsandelar leda till en dominerande ställning. Det beror på hur marknaden fungerar.

Man tittar också på hur marknaden har sett ut de senaste åren. Om det är lätt för nya företag att komma in och etablera sig, kanske en hög marknadsandel efter ett förvärv inte betyder så mycket. Har det inte dykt upp så många nya bolag och marknadsandelarna är stabila, kan det vara ett tecken på att en aktör med hög marknadsandel kan få eller förstärka en dominerande ställning efter förvärvet.

"Många marknader inte så globala"

Konkurrensverket presenterade nyligen en utredning om e-handelsplattformar, där man konstaterade att det fanns vissa orosmoln kopplat till konkurrenssituationen.

LÄS ÄVEN: Myndigheten larmar efter e-handelsgranskning - “finns en risk”

Granskningen ligger i linje med en diskussion inom EU, där man också ser allt större risker med techjättar som breder ut sig. Svenska Konkurrensverket, som för övrigt arbetar nära EU-kommissionen, tar även in internationella bolag i sina bedömningar.

Ska man bedöma konkurrensmöjligheterna måste man beakta alla företag som finns på marknaden.

Med internationella bolag och allt som händer i omvärlden, har det blivit svårare att bedöma konkurrenssituationen på en given marknad?

Nej, egentligen inte. Det är samma jobb nu som då. Många marknader är inte så globala som man skulle kunna tro. Digitaliseringen däremot, den kan skapa en utmaning. Det kan bli svårare att definiera vad som är en marknad, även om vi inte har stött på det så mycket än.

Globaliseringen innebär att företag och konsumenter fått allt lättare att handla varor från andra länder. Men hot om handelskrig kan ändra detta. Båda riktningarna innebär att en bedömning som gjordes för ett par år sedan inte nödvändigtvis hade blivit densamma om den hade gjorts i dag.

Ska gynna konsumenterna

Maria Ulfvensjö Baltatzis tar som exempel upp att konkurrensen vid ett givet tillfälle ser bra ut eftersom varor går att handla från andra länder, men plötsligt gör ett nytt handelshinder att den möjligheten inte längre finns. Något som kan innebära att en bedömning som gjordes för ett par år sedan inte nödvändigtvis hade blivit densamma om den hade gjorts i dag.

Det rör sig jättefort och digitala marknader kan vara svåra att greppa.

Så varför är det så viktigt med konkurrens? Tanken är att en sund konkurrens ska leda till bättre utbud, större urval, mer innovation och lägre priser - vilket i slutledet ska gynna konsumenten.

Så det är det man försöker uppnå. Vi vill skydda konkurrensen. Konkurrensreglerna är däremot inte till för att skydda konkurrerande företag, avslutar Maria Ulfvensjö Baltatzis.

Johanna Allhorn
johanna@ehandel.se

Julerbjudande

40% rabatt

På årsmedlemskap