Allt om vad som krävs och vilka fördelar man har som etablerad influencer när man startar eget varumärke. Men också fällorna.
I en snabbföränderlig digital värld står influencers och och deras varumärken inför en rad utmaningar. Något som Breakit har kikat närmare på, och som Influens.se summerar i en egen analys.
Det finns nämligen en del trender - som är viktiga att ha koll på - som blir och är beroende av varandra. Som etablerad inluencer har du dina absoluta fördelar. Du har också fällor som kan sänka dig om du inte tänkt till.
1. Vem är du och varför ska du göra detta när det gick så bra?
Under årens lopp har vi vant oss vid att en influencer har varit en snabb väg för varumärken att nå en målgrupp som tidigare varit svår att komma åt. Mycket på grund av sina kanaler och sin följarskara. Många följare har garanterat en stor exponering mot rätt målgrupp. Där har det inte för influencerns del handlat så mycket om att produkten ska gå helt hand i hand med profilen, pengarna har kommit ändå. Men i en föränderlig sociala medier-värld ändras algoritmer och det som en gång var en sanning man kunde lita på kan vara borta över en natt. Med sjunkande exponering riskerar man att vägen till följarnas plånböcker rivs upp och det som gällde igår gäller inte imorgon. Influencers som förstått vad deras annonsvärde är, följare som finns men inte nödvändigtvis interagerar med deras annonsörer, har haft lättare att ställa om. Mest troligt så har de också förstått att de själva är huvudprodukten och den vara som säljs måste höra ihop med dem. Bianca Ingrosso skulle förmodligen ha lika svårt att sälja “Vedklyv by Ingrosso” som Peter Stormare skulle ha att sälja “Lipgloss by Stormare”. Skillnaden mellan att bara sälja en annons baserat på exponering till att verkligen sälja en produkt har inte varit det enklaste.
Exempel som lyfts i analysen är Ivyrevel (Kenza Zouiten Subosic), X By Margaux (Margaux Dietz) eller Hermine Hold (Isabella Löwengrip) - Exempel som lyfts i analysen är Ivyrevel (Kenza Zouiten Subosic modevarumärke), X By Margaux (Margaux Dietz skönhetsmärke) och Hermine Hold (Isabella Löwengrips företag med håraccessoarer) där man haft en övertro på att det går att sälja vad som helst som inte är kopplat till profilen. Nackdelen med detta är om hela ens följarskara finns i Sverige då kan man stöta på stora problem när man vill expandera globalt. Caia Cosmetics har mött den här utmaningen, något Influens.se tidigare skrivit om. En profil som däremot har lyckats bra med en internationell expansion av sitt e-handelsvarumärke är Matilda Djerf, som har en betydande del av sina följare utomlands. En annan fara med den starka kopplingen, mellan en profil och ett varumärke, är att ett uttalande eller en handling i de privata kanalerna kan rasera hela varumärket snabbare än man hinner säga cancelculture.
2. Allting har ett pris men det finns kapital att hämta.
Fördelen influencern har när de startar sitt eget märke är att de utan större kostnad kan pumpa ut content i sina egna kanaler, det som andra varumärken fått betala stora summor för. De som pumpar ut detta content är ofta unga personer med eventuellt lägre löner och stora drömmar, kanske lockade av att göra några hundår med förhoppningen om en resa likt den Kim Kardashian gjort från att vara Paris Hiltons assistent till att vara sin egen stjärna. Detta gör också varumärket betydligt mer snabbfotat än stora företag där varje beslut kräver en större insats.
Influencern blir också mindre känslig för om deras följare byter mellan de olika plattformarna. När marknadsföringen är överflyttad som personalkostnad, till en bråkdel av summan, kan man trots sviktande försäljning visa hyfsade siffror i jämförelse med de stora bolagen. Just detta är något som gärna lockar till sig änglar, investerare och riskkapitalister. Man satsar gärna sina pengar i företag som har en stark influencer med en ordentligt kopplad produkt, där man också slipper fronta det själva. Man marknadsför det gärna genom att få det att framstå som att märket är helt och hållet framtaget och ägt av influencern.
Ett exempel är JOLUCA, drycken som är helt frontat av JLC (Jonas Fagerström, Lucas Simonsson och CarlDéman) men som till största delen ägs av UMIDA Gruop som inte sticker under stol med att de förlitar sig på att grabbarnas följare ser till att försäljningen når målen. När det marknadsförs är det som att det är JLC:s helt egna märke likt Therése Lindgrens Indy Beauty, som trots att hon bara ägde tjugo procent av bolaget.
3. Tid är pengar och man kan behöva backa för att ta fart.
När en influencer väl hittat vad man är för sina följare, skapat en produkt baserat på det och därefter fått in pengar som gör det möjligt, så gäller det att hålla tag i detta. Som ovan nämnt bör man vara flexibel och jobba hårt med content mot och med de olika kanalerna. Youtube, Tiktok, Instagram, Facebook och poddvärlden har sina egna mönster för att få ut rätt budskap på rätt sätt. Detta gör att de anställda som jobbar med innehållet avsätter väldigt mycket tid för att följa med, dock till en ganska oansenlig summa i jämförelse med traditionell marknadsföring.
Samtidigt ser man också att de influencers som lyckas vara personliga med sina följare och interagera med dem i sina kanaler har en klar fördel. Ett exempel är Ida Warg som svarar på frågor från följarna på Tiktok. Det är en billig fördel som influencer men det tar tid. Den tid samt det utrymme man investerar måste tas från något annat. Det gör att samarbeten och reklam för andra varumärken minskar och därmed även de inkomsterna. Vi ser det bland annat i Lojsans bolag Lovisa Wallin AB där resultatet backar samtidigt som man tar sats mot ett nytt bolag, vilket tar tid och utrymme från möjligheten att ingå samarbeten med andra.
