Vem betalar ångerköp? – Distans- och hemförsäljningslag – fel tolkning?!

[fashion]

Det jag framför allt vill är att förstå lagen. Det blir svårt eftersom all information man hittar här och där är mest tolkning och texten i lagen saknar detaljer som jag anser vara viktiga för mitt företag i syftet att agera korrekt.

Jag kommer att ringa upp Konsumentverket imorgon och se vad de säger, om det går att få fram något.

De flesta av Internetbutikerna idag gör som vi gör, dvs. vid ångerköp återbetalas varans pris.

Om lagen är så orättviss mot företagarna måste vi tänka om och ändra på hela vårt sätt att arbeta och hitta på en lösning som är bra både för oss och för våra kunder.

Rätt ska vara rätt oavsett om det är för köparen eller för säljaren.

Därför trodde jag, och hoppas fortfarande på att lagen är ett verktyg för att införa rättvisan för alla genom sunt förnuft och logiskt tänkande av de lagförfattarna.

[Parvelito]

Ja, Konsumentverket kan vara bra att prata med.

Fast jag tror nog att de flesta Internetbutiker följer de tolkningar som redan gjorts av konsumentverket och andra jurister, dvs att hela ordervärdet inkl frakt återbetalas.

Jag tror att dagens lagstiftning har sin utgångspunkt i att det är lätt att beställa i andras namn, och att den i någon mån skall harmonisera med annan lagstiftning för distanshandel och hemförsäljning. Om den inte fanns där skulle vi snart överösas på nätet av små försåtliga popuprutor där det räcker att man klickar på en knapp så har man beställt något och liknande. Man får lov att se på helheten av en lagstiftning.

Jag ser inte det vi har idag som något problem på min topp-100-lista över saker jag vill ändra på. Som jag skrev förut har jag mindre än 1 retur per 1000 ordrar, och då säljer jag ändå massor med dataväskor och kablar där folk är osäkra på vad som passar.

Tvärtom är det väl egentligen så att E-handeln gynnas av att det finns lagar som skapar trygghet för konsumenten. Man skulle kunna skapa ännu mer trygghet samt ordning och reda genom att skärpa bestämmelserna för diverse avgifter som debiteras när kunder vill ha t.ex. faktura & avbetalning samt vilka fraktkostnader man får ta ut. (Jag finns i en bransch där kollegor i branschen gärna annonserar en kabel för 15kr på Prisjakt, men sedan tar 129kr i frakt trots att det i verkligheten kostar en tiondel).

[GregerA]

Juridik är ett ämne för sig. Om man skall generalisera lite så är det inte vad som står i lagen som är intressant, utan vad lagstiftaren avsåg när han skrev lagen. Därefter kommer hur domstolarna tolkat lagen.
Att uttala sig om vad en lagtext egentligen innebär utan att studera förarbeten och domslut leder ofta fel. Tyvärr!

I avtal är det dock normalt vad som står i avtalet som gäller. Där kan man inte komma dragande med att man avsåg något annat.

Konsumentköplagen och Distanshandelslagen är dessutom skrivna från den utgångspunkten att en enskild konsument intar en svag ställning i förhållande till en näringsidkare. Därför ges den svaga parten mer långtgående rättigheter.

Som småföretagare håller jag med om att man inte känner sig i en särskilt överlägsen ställning – och i sådana här fall kan man t.o.m känna sig underlägsen. Men det är ändå frivilligt att starta företag, och reglerna gäller lika för alla.

Därför får man inte hänga upp sig på att några enstaka affärer går back – man måste lära sig att se helheten. Du får titta på vad t.ex 1000 affärer innebär för dig. Har du retur på 50 av dessa, så har du i alla fall 950 kvar att sprida förlusten på. Det är så man måste tänka och räkna för att överleva.

I slutändan är det ändå konsumeterna själva som betalar för den s.k trygghet de åtnjuter, genom att säljarna måste sätta priset efter hur konsumenterna kollektivt beter sig.

[rocky]

@fashion 2610 wrote:

Jag skulle inte köpa en ring som present till min man där det står ”Jag älskar dig Rickard” när min man heter Kevin, inte heller en tröja med en naken Pamela Anderson med texten ” Grattis på födelsedagen Ingemar! Ringen kan E-butiken inte sälja vidare som den är och tröjan kan man glömma helt!

Man blir mer och mer förvirrad….

Om du graverar ringar och trycker t-shirtar på beställning enligt kundens önskemål (dvs inte plockar en färdig vara från en hylla) så skulle jag iallafall tolka det som en tjänst och inte täcka det med ångerrätt.

2. 1 § Detta kapitel gäller för distansavtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument.

[GregerA]

Nej, det är ingen tjänst, men i sådant fall kan man avtala bort ångerrätten.

2 kap 5 § Avser distansavtalet en vara som skall tillverkas eller
väsentligt ändras efter konsumentens särskilda önskemål eller
som annars skall få en tydlig personlig prägel, får konsumenten
och näringsidkaren skriftligen avtala att det inte skall finnas
någon ångerrätt.

[rocky]

@GregerA 2652 wrote:

Nej, det är ingen tjänst, men i sådant fall kan man avtala bort ångerrätten.

2 kap 5 § Avser distansavtalet en vara som skall tillverkas eller
väsentligt ändras efter konsumentens särskilda önskemål eller
som annars skall få en tydlig personlig prägel, får konsumenten
och näringsidkaren skriftligen avtala att det inte skall finnas
någon ångerrätt.

Touche! Så nu vet vi det

[info@sportstolen.se]

River upp en gammal tråd.

Om vi som säljer stora saker med frakter på upp till 500kr och varan kostar 799kr.
Hur ska man då kunna motivera att stå för frakten till kunden vid ett ev ångrat köp?

Kan det verkligen vara rätt tolkat av er?

[Parvelito]

@info@sportstolen.se 13382 wrote:

River upp en gammal tråd.

Om vi som säljer stora saker med frakter på upp till 500kr och varan kostar 799kr.
Hur ska man då kunna motivera att stå för frakten till kunden vid ett ev ångrat köp?

Kan det verkligen vara rätt tolkat av er?

Ja, så är det, prata gärna med konsumentverket.

Du kan ju trösta dig med att kunden står för returfrakten, och de har förmodligen inga avtal utan får betala betydligt mer än vad du gör. Det är en rätt så effektiv ”broms”.

[Katrin Lundgren]

ja, det är rätt tolkat. Men som parvelito säger, att de själva ska stå för returfrakten brukar bromsa returerna

[Robin]

Kan bara instämma med Parvelito och Kodmyran. Det är väldigt sällan en kund returnerar en vara där deras returfrakt blir över 400-500 kronor. Tror att vi haft 2-3 sådana fall under 2,5 år. Den typen av returer är dock något vanligare när det gäller kunder i närområdet som själva kan komma till butiken och lämna tillbaks en vara, men då har vi oftast haft en avsevärt billigare frakt till kund också. Man kan ju hinta kunden om att de kanske kan spara en hel del pengar på att lägga ut varan på Blocket eller liknande istället för att betala en dyr returfrakt.

Det som, tyvärr, händer då och då i sådana här fall är att kunden helt plötsligt reklamerar varan på väldigt vaga och oklara grunder när de inser att de måste stå för en dyr returfrakt (eller när det rör sig om en vara som ångerrätten inte gäller för) och kräver att vi ska stå för retur och göra återköp. Man förstår mellan raderna att det egentligen handlar om att varan inte blev riktigt som dom tänkt sig. Det blir nästan alltid väldigt jobbiga ärenden med tjafs kring lagar, köpvillkor osv oavsett hur ”rätt” vi har. Det blir en balansgång mellan om man ska få en någorlunda nöjd kund men en rejäl förlust eller om man ska stå på sig och undvika förlusten men få en kund som kommer tala illa om oss så fort de får möjlighet trots att vi följt lagar och informerat i köpvillkor om vad som gäller kring returer och ångerrätt.

[Författare]

Inlägg