Att bygga stora personliga nätverk anses vara väldigt bra och det är ingen måtta på hur inte minst Internet ger oss möjligheter att knyta nya kontakter med varandra. Även i verkliga livet handlar det om att mingla, nätverka och synas i alla möjliga sammanhang. Flest visitkort i samlingen och flest kompisar på facebook när vi dör av utmattning, är det som livet går ut på.
I näringslivet har det under en massa år hetat att man skall koncentrera sig på kärnaffären, och ett så osvenskt ord som ”outsourcing” har blivit helt accepterat till och med av de mest hårdföra språktalibanerna. Politikerna använder dock ett eget uttryck, de ”säljer ut” saker när de ber någon annan att göra vad de tidigare gjort själva. Marknadsfolket i sin tur pratar om nischningar på ett sätt som får det att låta som om det vore en räddning för världsekonomin, den globala miljön och världsfreden i en och samma lösning. Vad är kvantfysik mot nischning? Men, man talar om samma sak.
I skuggan av denna trend har massor av serviceföretag skapats och växt till smått enorm storlek med olika smala specialiteter på menyn. Ett företag skall kunna EN sak, punkt slut. Skulle någon vilja pyssla med något som kan delas upp i olika områden måste man dela upp det i dotterbolag, divisioner eller resultatenheter.
När man kombinerar de här två trenderna så skapas det för mig som företagare ett enormt kluster av olika företag som jag tvingas vara kund hos för att få det hela att fungera.
Var och en av mina olika tjänsteleverantörer levererar en liten, men ack så nödvändig del av infrastrukturen runt mitt företagande. Ibland parallellt med andra som har lite olika nisch av i grunden samma tjänst, ibland helt ensamt som en skör länk. Elbolaget som har hand om distributionen av el till huset här är en sådan ensam skör länk. (De säljer dock inte själva elen, den måste jag köpa från ett annat bolag). Några gånger om året blir det strömlöst här, det är så på landet. Vanligen inte mer än en timme, men det blir märkligt stilla när det händer. Man kan inte göra någonting med företaget alls när elen försvinner. Inte ens dammsugaren vill fungera. Det är en svag länk. I ärlighetens namn också svår att få redundans på, eller att ersätta med rimliga kostnader.
En vanlig webshop är idag något som massor av olika företag är involverade i. Man har sin domän hos IIS, som hostas av ett webhotell tillsammans med mailen, men webshopen levereras av ett annat företag. De kan dock inte handha betalningarna, utan de måste jag ordna på annat håll. Inget företag kan erbjuda mig ett komplett betalningpaket, utan jag måste bli kund på flera olika ställen för att mina kunder skall bli glada. De betalar i sin tur pengarna till ett konto i min bank. Märkligt nog kan de betala till samma konto. Allt detta kontrollerar jag genom Internet som min internetleverantör ordnar åt mig, om elen fungerar… Det är många saker som skall fungera.
Och även om det finns massor med alternativ att välja mellan, så ser man inte riktigt vad som finns på andra sidan den länk man väljer. Det finns t.ex. oerhört många leverantörer av emballage till alla de paket jag skickar. För ett par veckor sedan skulle jag ha en viss kartong till ett nytt projekt, och beställde. Inga problem, jag fick till och med rabatt. Det logistikföretag som emballageföretaget använder kanske hade en dåligt inställd skrivare, för när sedan transportföretaget skulle köra sakerna till mig så blev det fel. De klarade inte av att läsa ut första siffran i postnumret till en 8:a, utan det blev en 6:a. Därmed åkte mina specialkartonger på en båttur till Gotland. Sedan fick de åka tillbaka igen, och vidare upp mot Norrland där jag finns, men det tog en vecka.
Och här kom den verkliga svagheten fram i ljuset, för vems fel är det egentligen att sådant här händer? Mina kunder är med rätta griniga på mig för att jag inte kan leverera vad de vill ha, och det spelar ingen roll att jag försöker passa bollen vidare till min leverantör, för mina kunder är inte kunder där. Och dessutom skyller min leverantör i sin tur på logistikföretaget som i sin tur dissar fraktbolaget. Skulle jag konfrontera dem skulle de förmodligen ha en underentrepenör som sorterar deras paket, och denne skulle i sin tur anklaga färjerederiet för att inte ha skickat tillbaka det felaktiga i tid etc.
Jag är inte alls säker på att det är så lyckat att nätverka ihop en massa olika outsourcade tjänster till en verksamhet.
Därför var det så befriande att höra Björn Lundén tala om Insourcing. Hans budskap är enkelt, ta tillbaka allt vad du har outsourcat och se efter om du inte kan göra det bättre själv.
(http://www.driva-eget.se/tjana-pa-att-insourca-532678)
Jag tror att det här kan komma att bli en framtida trend när pendeln börjar svänga tillbaka. Vi kommer åter att börja förstå att vi kan göra flera olika saker. Vi kommer att kunna köpa ett helt batteri av nödvändiga tjänster från EN leverantör. Bolag som ”Sixtens taxi, ved och sytillbehör” har en framtid.
.
