A: För tydlighetens skull bör man ha sans serif, dvs utan serifer (små utbuktningar i ändarna av bokstävernas element). Välj något som ser tydligt ut, utan att ta upp plats. Det minskar risken för felläsning ordentligt.
B: Problemet med versaler är att de ofta är bredare, och då får det rum färre tecken på ett adresskort. Det kan vara viktig information som försvinner då. En regel man använde länge inom postväsendena, och som lever kvar än på sina håll, är att postorten skrivs med versaler. Sedan är eventuellt annat land skrivet med versaler som är understrukna, alternativt med en fetare font. Det här kommer från den gamla manuella sorteringens tid, när det var viktigt att identifiera land och stad, innan de lokala brevbärarna fick göra finsorteringen.
.
.
