Analys av genomströmning i logistiken

[connywesth]

Idag damp senaste nummret av postens tidning Tempo ner i brevinkastet och de har en intressant artikel om Videoanalys av logistikfödet och arbetsrutiner på sidan 22-23. Det finns lite kortintervjuern med några stora logistikaktörer och lite siffror på deras gnomströmning.

Roar Johnsen, Logistikdirektör, w Group Norge uppger att de har ett lager om ca 20 000 kvm som hanterar 6000-8000 orderrader per dag som hanteras av ca 70 anställda i en robotautomatiserad lösning.

Om man bryter ner deras siffror så får vi veta att de hanterar mellan 10,7-14,3 orderrader/anställd/timme.

Eller så kan man tolka det som att de behöver mellan 2,5-3,3 kvm/orderrad/dag.

Alternativt 286 kvm/anställd på lagret.

Jorma Okkonen, Logistikchef, Berner Ltd, Finland uppger att deras lager rymmer 20000 kvm och att de sysselsätter 50 personer, samt att de hanterar 150 000 orderrader per månad.

Om man bryter ner deras siffror så får vi veta att de hanterar 17,9 orderrader/anställd/timme, om de jobbar 21 dagar per månad.

Eller så kan man tolka det som att de behöver 2,8 kvm/orderrad/dag.

Alternativt 400 kvm/anställd på lagret.

Linus Larsson, Logistikchef, Bergendahls food, Sverige uppger att de har ett lager på ca 30 000 kvm, har 240 anställda och de hanterar ca 70 000 kolli per dag.

Om man bryter ner deras siffror så får vi veta att de hanterar 36,5 kolli/anställd/timme.

Eller så kan man tolka det som att de behöver 0,43 kvm/kolli/dag.

Alternativt 125 kvm/anställd på lagret.

Mina kommentarer
Jag har räknat med 21 arbetsdagar per månad. 8 timmars arbetsdag per anställd. Jag räknar med att alla jobbar heltid i ovanstående kalkyler. Jag tycker det är intressant att bryta ner siffrorna så man kan jämföra dem med olika andra verksamheter. Vore intressant att se detta i relation till deras kostnader och intäkter också. Särskilt med tanke på att de har byggt robotautomatiserade lager. Hur påverkar det kostnaden jämfört med traditionell manuell hantering. Vad blir lagerkostnaden per orderrad, kolli, kvm eller anställd/timme?

Var går brytpunkten när det börjar löna sig med automatiserade robotlösningar, jämfört med manuell hantering?
Det lär ju vara rätt tunga investeringskostnader för de automatiska systemen.

För ett företag är det ju int eenbart genomströmningen sm är viktig utan kostnaden per levererad enhet, så om en manuell hantering rendear en genomströmning på 10 orderader/anställd/timme så ser inte vinsten ut att vara särskilt stor med att automatisera lagret. Den manuella hanteringen har betydligt lägre investeringskostnad och är mer flexibel.

[Dan]

Det är ganska låga siffror, vi hanterar 30-40 rader per timme men det inkluderar inte saker som inventering, administration av ordrar inför lagerhantering, inleveranser, och allt annat som inte är ren plock och pack. Ytmässigt ligger vi mellan 25-140m2 per anställd beroende per säsong men vi hanterar också mindre volymer med ett max på kanske 4000-5000 rader per dygn under högsäsong i julas.

Så gissar inte kringtjänsterna ingår i statistiken. Sen ökar tiden antagligen nästan alltid med större yta (om ej ytan är för liten) och fler produkter och fler enheter på lager.

Så jag tror snarare problemet är att det finns en nivå när bara manuellt arbete inte skalar längre, exvis vid höglager, enorma ytor och liknande.

[GregerA]

För något år sedan så lade vi 4 minuter per orderrad, då inkluderat allt arbete på lagret, plockning, packning, inleverans, uppackning, inventering o.s.v. Jag har ingen färsk siffra, men vi är i alla fall bättre nu.

Angående de automatiska systemen så syftar de oftast till att reducera gångtiden. Istället för att lagerarbetaren skall gå till hyllan, så kommer hyllan till arbetaren, på ett eller annat sätt.

Man lagrar ofta vertikalt, om lokalen är hög nog, i lagerhissar eller den lite enklare varianten pater-nosterverk. En stor besparing sker på golvytan, ofta ca 70%, och plocktid med kanske 50%.

Men man blir mer sårbar. Står en maskin stilla blir det inte mycket plockat.

[Parvelito]

Det finns några saker som drar ned tempot på lager.

Värst är nog ytan. Det tar tid för personalen att gå ett antal kilometer per arbetsdag. Det finns bara en sak som är värre än stora ytor, och det är att ha det för trångt så att det svårt att ta sig fram eller att hitta sakerna.

Sedan kommer det här med olika antal som skall hanteras. Om en orderrad kan vara allt från 1-200st av något som skall plockas och räknas slöar det ned ordentligt. Inte minst när det sedan skall paketeras i andra lämpliga emballage. Jämför med Bergendahls där man bara plockade hela kollin och hur man fick upp farten där.

Det tredje som främst slöar ned automatiserade lager är just det faktum att maskinerna inte går snabbare. Det finns för all del även slöa nätverk, affärssystem som laggar, förbindelser med andra system som krånglar etc som också drar ned takten. Bara en sådan sak som att en del skrivare tar 5-10 sekunder på sig att skriva ut första sidan (av en) är i sig irriterande.

Vill man ytterligare slöa ned skall man se till att personalen måste skanna en streckkod på alla produkter så att det blir rätt. Helst från en etikett som blev utskriven av en usel skrivare, och som sedan blivit solkig, skrynklig eller blekt. Gärna också med en skanner som var top-of-the-art när den köptes in 2002, men som sjöng sista versen redan för två år sedan.

Nu är det ju heller inte alla på ett lager som jobbar med att plocka. Det går också åt personal främst för att ta hand om inleveranser av olika slag. Kommer det i hela pallar och enkelt kan ställas på en plats är det ingen större fara, men är det pallar som skall gås igenom kartong för kartong tar det en förskräcklig tid. Ännu mer tid tar det om det dessutom skall märkas eller packas om. Enligt alla naturlagar måste man leverera in lika mycket som man levererar ut, så det där skall inte underskattas.

Här kommer robotlagren rejält till korta eftersom de kräver att allt plockas om och läggs i lådor/boxar/lastbärare som deras system klarar av. Att bara rulla ut en pall med en populär produkt för plockarbetarna att ta ifrån fungerar inte.

Jag är också mycket skeptisk till de ekonomiska kalkylerna i de automatiska robotlagren efter att ha räknat lite på det. Däremot gillar jag deras sätt att tänka tredimensionellt och försöka minimera luften i hyllorna. Ett litet projekt här har resulterat i att det i helgen blir runt 50 nya hyllmeter i befintliga hyllor.

[Författare]

Inlägg