Finansdepartementet konstaterar i en ny prognos att konjunkturläget fortsatt är försvagat och att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur, som väntas hålla i sig till 2025.
Trots att inflationen har sjunkit ganska rejält under hösten så fortsätter de höga räntorna och bostadsräntorna, på ofta uppåt 5 procent, att dämpa tillväxten i ekonomin. Det minskar i sin tur köpkraften och efterfrågan i den svenska ekonomin.
"Hålla ut"
Konsumtionen väntas därför förbli relativt låg även i början av 2024. I takt med att allt blir billigare igen, kommer dock inkomsterna att stiga och konsumtionen ta fart igen.
Det är positivt att inflationen, och särskilt kärninflationen, nu har börjat ge vika. Det stärker bilden av att regeringens inflationsbekämpning har effekt. Nu måste vi hålla ut tills vi verkligen ser att vi är tillbaka på inflationsmålet. Regeringens budget är utformat för det här ekonomiska läget, kommenterar finansministern Elisabeth Svantesson (M).
"Präglad av osäkerhet"
Även bostadsbyggandet väntas ligga kvar på låga nivåer nästa år, vilket också sinkar BNP-tillväxten. Samtidigt hålls tillväxten uppe av en fortsatt stabil export. BNP väntas ändå minska med 0,5 procent i år – för att sedan öka med 0,6 procent nästa år.
Den svaga ekonomin har lett till lägre sysselsättning och ökad arbetslöshet. Arbetslösheten, som i september låg på 7,7 procent, väntas fortsätta stiga under nästa år och sjunka igen 2025. Men departementet slänger även i några brasklappar.
Prognosen är präglad av osäkerhet. Det handlar bland annat om marknadsräntornas utveckling, läget på bostads- och fastighetsmarknaden, samt den ekonomiska utvecklingen i andra länder, kommenterar man.
Lågkonjunkturen medför också lägre skatteintäkter till staten, där främst kommuner och regioner får allt mindre statliga pengar, samtidigt som deras kostnader ökar, till följd av inflationen. Först 2025 väntas de offentliga finanserna att vara tillbaka på mer normala nivåer.
Närmar oss inflationsmålet
Inflationstakten, enligt KPI, låg i november på 5,8 procent. Enligt KPIF-indexet, som exkluderar hushållens bolåneräntekostnader, uppgick inflationen till 3,6 procent. Det var lägre än vad analytikerna räknade med, som väntade sig en KPIF-inflation på 4 procent. Riksbanken använder sedan 2017 KPIF som inflationsmätare, där målet är en KPIF-inflation på 2 procent och snart kan det vara nått.
