16 länder och en rad myndigheter deltog i ett gemensamt tillsynsprojekt som syftade till att granska hur vanligt det är i Europa med farliga ämnen i importerade varor. Undersökningen rörde främst importerade smycken och resultatet blev nedslående. En av fyra granskade varor visade sig innehålla brister.
I Sverige skedde kontrollerna på Arlanda flygplats, där totalt 240 smycken stoppades och undersöktes. 23 procent av de undersökta smyckena visade sig ha brister som för höga halter av bly och kadmium. Insatsen, som i Sverige blev ett samarbete mellan Tullverket och Kemikalieinspektionen, slutade med att nio företag anmäldes till miljöåklagare.
Genom tidigare tillsynsprojekt vet vi att varor som importeras från länder utanför EU ofta har brister, till exempel att de innehåller farliga ämnen över gränsvärdena eller att de saknar korrekt märkning. Samarbetet med Tullverket är därför väldigt värdefullt när det kommer till tillsyn av importerade varor, säger Marcus Hagberg, projektledare för det svenska deltagandet, i en kommentar.
"En del bryr sig inte"
Vi kontaktade Tullverket och Kemikalieinspektionen för att få mer information om den aktuella insatsen.
Jag kan inte säga specifikt vilka företag det handlar om men det rör sig inte om några stora och kända företag. Snarare om små företag som driver en mindre e-handel, det handlar ofta om enmansföretag som kanske drivs som en hobbyverksamhet, säger Per Holgersson, nationell specialist på Tullverkets enhet för EU och internationell samordning.
De här kontrollerna gjordes förra året och jag fick intrycket att det handlar om personer som först importerat för eget bruk och sen börjat sälja till vänner och bekanta. Man märker att det finns en marknad och sen öppnar man upp en liten hemsida, det är lätt gjort i dag.
Hur kommer det sig att de importerar farliga smycken?
En del är aningslösa och en del bryr sig inte så det är hela skalan. Men ett vanligt problem är nog att man litar lite för mycket på sin leverantör.
74 procent av de smycken som visade sig ha brister i den europeiska granskningen kom från Kina, Förenade Arabemiraten, Indien, Thailand, Nordmakedonien eller Madagaskar.
Av det vi ser är det oftast Kina som är det stora bekymret men det kan också hänga ihop med att Kina har en så pass stor export till Sverige.
"Kan vara svårt även om man försöker"
För några år sedan, när privatimporten från Kina nådde nivåer som aldrig tidigare skådats, stod det också klart att det fanns ett säkerhetsproblem med en del av varorna som togs in i landet. Det handlade till exempel om mobilladdare som fattade eld och leksaker som inte var godkända enligt EU-standard.
Är det här alltså fortfarande ett problem?
Visst är det så. Men de stora företagen har ofta bra koll. Sen upplever jag att de större aktörerna är bra på att återkalla produkter och påbörja utredningar om vad som gått snett i de fall då det ändå blir fel. De förlorar på att sälja undermåliga produkter.
Han lyfter fram att det kan vara svårt för särskilt små företag att hålla koll på hela kedjan med leverantörer och underleverantörer.
Det kan vara svårt även om man försöker eftersom ens leverantörer kan ha bytt underleverantör utan att man vet om det. Och de flesta är ändå seriösa.
Finns det risk för ett stort mörkertal gällande till exempel farliga smycken på den svenska marknaden?
Man kan tycka att vi i så fall borde ha fått indikationer på det, till exempel i form av att fler hade drabbats av blyförgiftning. Men som konsument löper man fortfarande en större risk om man beställer hem själv. Om en produkt är rätt mycket billigare än den är i den ordinarie handeln finns det anledning att vara misstänksam. Då skulle jag säga att det finns en risk att den inte uppfyller kraven. Och det är svårt för oss att titta på alla mindre försändelser, det säger sig själv.
Företaget som har ansvaret
Det är företaget som säljer varorna i Sverige eller resten av EU som ansvarar för att produkterna uppfyller de krav som ställs.
Hur företaget gör det kan se olika ut; det finns inget i reglerna som säger att det ska göras på ett viss sätt. Grundläggande är dock att företaget har bra rutiner för att säkerställa att kemikaliereglerna efterlevs, att de har bra avtal som tar hänsyn till kemikaliereglerna med leverantören och att företaget dokumenterar kontakter med till exempel leverantören och testlabb, skriver Boris Vasic, t.f. pressansvarig på Kemikalieinspektionen, till Ehandel.
Boris Vasic uppmanar alla företag att ställa specifika frågor till sina leverantörer. Ett annat tips är att be om resultat från analyser innan man lägger en beställning.
Om det skulle visa sig att företaget i Sverige eller EU säljer en vara som inte lever upp till kemikaliekraven och en myndighet gör en åtalsanmälan är det upp till åklagaren att bedöma om företaget har gjort vad de kan för att säkerställa att reglerna efterlevs, skriver han.