Dagensmedia publicerade i slutet på förra veckan en artikel om hur Staffan Slörner, vd på Sveriges Mediebyråer, “rasar” mot den nya cookie-lagen som Regeringen just nu arbetar fram ett förslag till. Problemet är att EU har putsat på den gamla lagen som bland annat behandlar hur webbläsarkakor (cookies) skall hanteras. Vad vi förstår ska de flesta webbsidor idag ha en liten informationstext om de använder kakor. Denna text skall även förklara hur man kan stänga av dem om man så önskar.
Vi gissar att det är i och med det nya telekompaketet som även denna gamla lag setts över. Oavsett anledning har EU nu skickat ut nya direktiv till sina medlemsländer gällande webbläsarkakor. Om den gamla lagen skulle förklaras enkelt så består den i att besökare skall informeras om kakor men att de kan vara aktiverade ifrån början. Den nya lagen innebär att besökare aktiv måste välja att acceptera kakor. En sida skall alltså inte kunna aktivera en kaka utan att ha frågat besökaren om det är okej.
Detta innebär, som ni kanske förstår, en hel del problem inte bara e-handlare utan även nätannonsörer och kanske främst medievärlden. Det är därför Staffan Slörner, som skall tala för Sveriges Mediebyråer, gör utspel i media. Ni kan själva tänka er hur många som aktivt skulle tacka ja till kakor vars enda syfte är att leverera riktad nätreklam.
Hur påverkar de nya direktiven E-handeln?
Nu glömmer vi Staffans intressen för en stund och fokuserar på e-handeln. Vi tog och grävde lite djupare i EU:s regelverk. Till slut hittade vi, vad vi tror är, rätt dokument med uppdateringar till de direktiv som anslogs redan 1995 och som sedan resulterat i nuvarande lagar som behandlar webbläsarkakornas användning. Här finner ni de nya direktiven och gällande ändringar i Artikel 5.3 står följande:
Medlemsstaterna ska se till att lagring av information eller tillgång till information som redan är lagrad i en abonnents eller användares terminalutrustning endast är tillåten på villkor att abonnenten eller användaren i fråga har gett sitt samtycke efter att ha fått tillgång till tydlig och fullständig information, i enlighet med direktiv 95/46/EG, bland annat om ändamålen med behandlingen av uppgifterna. Detta får inte förhindra någon teknisk lagring eller åtkomst som endast sker för att utföra överföringen av en kommunikation via ett elektroniskt kommunikationsnät eller det som är absolut nödvändigt för att leverantören ska kunna tillhandahålla en av informationssamhällets tjänster som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt.
Nu ska vi inte ta ut segern i förskott men om vi tolkar direktiven och även punkt 66 (se en bit ner) så går vi e-handlare fria. Eftersom besökaren i en nätbutik med största sannolikhet efterfrågar funktionen att kunna handla något och då webbläsarkakor i princip är standard, för att få detta att fungera, bör lagen inte kräva att kunden aktivt godkänner användandet av kakor. De nuvarande kraven på att en informationstext finns tillgänglig, om kakors användning, bör vara tillräckligt.
Varför ska vi då inte ta ut segern i förskott? Först måste vi erkänna att vi inte är några jurister på Ehandel.se, men om vi förstått det rätt så är det Regeringen som nu ska lägga fram ett lagförslag gällande en implementering av de nya direktiven. Det hänger alltså på hur lagförslaget, som läggs fram till Riksdagen, är utformat.
Mediebyråerna har det inte lika lätt
Det ser mörkare ut för mediebyråerna. Till exempel tredjepartskakor som inte tillhör den aktiva domänen och som endast är till för att skräddarsy nätannonser mot en viss användare är mycket svårare, om inte omöjligt, att tolka som nödvändiga för att möjliggöra användning av tjänsten. Vi förstår Slörners frustration. De nya direktiven klargör detta i punkt 66:
Ett undantag till skyldigheten att lämna information och ge någon rätten att vägra att lämna information bör bara få tillämpas i de situationer då den tekniska lagringen eller åtkomsten är strikt nödvändig av det legitima skälet att möjliggöra användning av en specifik tjänst som uttryckligen efterfrågas av abonnenten eller användaren. Om det är tekniskt möjligt och effektivt i enlighet med direktiv 95/46/EG kan användarens samtycke till behandling uttryckas med hjälp av lämpliga webbläsarinställningar eller en annan anordning. Genomförandet av dessa krav bör göras mer verkningsfullt genom de utökade befogenheter som beviljas de relevanta nationella myndigheterna.
Sista dag för införande av dessa nya direktiv i alla EU-länder är den 25 maj. Regeringens förslag till denna ny “cookie-lag” skall lämnas till Riksdagen i denna vecka. Vi vet inte om det är för sent att “rasa” som Staffan eller om det fortfarande går att påverka lagförslaget. Någon bör i alla fall informera Riksdagen och Regeringen om hur detta lagförslag, i värsta fall, kan lamslå dagens Internet. Annars kanske obligatoriska popup-fönster blir en vanlig syn i “Webb 3.0”.
Även om vi gillar att måla upp skräckscenarion, då detta ger fler besökare, måste vi säga att någon stor förändring förmodligen inte kommer ske hur hård lagen än visar sig vara. För det första tror vi inte att fundamentala funktioner som e-handeln kommer påverkas och annonsörer kommer kringå, eventuellt ignorera, lagen när den fastslås. De kan till exempel flytta ut annonsverksamheten utanför EU. Staffan Slörner avslutar med följande kommentar:
– Vi anpassar oss oavsett vad som händer. Tar de bort cookies hittar vi andra sätt för annonsörer att nå målgrupper med relevant information. Risken är bara att det är sämre sätt än politikerna hade tänkt sig.
