"Köpe och köpe, jag hör aldrig annet", dundrade Emils far Anton i Katthult, på bredaste småländska.
Och ja, kanske är köpfesten delvis över nu – efter över ett decennium av ekonomiska stimulanser i form av noll- och minusräntor? Inflationen i Sverige är nu på den högsta nivån sedan 1991. I maj uppgick den till hela 7,2 procent, vilket är mycket med tanke på att inflationsmålet ligger på runt 2 procent.
När samhällena runt om i världen började att öppnade upp igen, i slutet av förra året, så ökade snabbt efterfrågan på drivmedel och energi kraftigt. Följden blev att blandh annat diesel- och elpriserna steg kraftigt. Parallellt blev utsläppsrätterna dyrare. Det är centralt vid produktion av exempelvis el som i stora delar av världen genereras genom förbränning av brunkol.
LÄS ÄVEN: Allt blir dyrare – då jublar handlarna: “Prisdriven utveckling”
De höga bränslepriserna har även kraftigt fördyrat frakten med containerfartyg. Flaskhalsar med fartygsköer och brist på hamnpersonal har eldat på uppgångarna ytterligare.
Kriget i Ukraina har bidragit till mer bensin på inflationselden. Ryssland är en världsledande exportör av olja och gas, samtidigt som Ukraina är detsamma inom spannmål. Just nu är det de snabbt stigande livsmedelspriserna som lyft inflationen oväntat mycket. Det syns i de färska majsiffrorna från SCB. Prisökningarna bromsades samtidigt av att dieselpriserna sjönk något under maj.
Köpkraften urholkas
Men hur påverkar då mer exakt inflationen de svenska e-handlarna? Ehandel tog kontakt med Johan Davidson, chefekonom på Svensk Handel, för att reda ut.
Den höga inflationen gör att hushållens köpkraft urholkas. Man får helt enkelt lite färre varor för de pengar man har. Samtidigt går räntorna upp, vilket gör bolånen dyrare. Och nu när pandemin har stabiliserats vill man spendera mer på exempelvis restauranger och resor. Hushållen håller därför hårdare i plånboken, vilket gör läget tuffare för handeln, säger Johan Davidson till Ehandel och fortsätter:
Många hemmakontor, trädäck, sommarstugor, inredningar och möblemang är nu också nyligen uppgraderade. Den här skiftande efterfrågan är en viktig förklaring, utöver inflation och stigande räntor, till att det lär bli tuffare för handeln i år och nästa år.
Färre varor blir därmed sålda, tillägger han, vilket också påverkar lönsamheten.
Handeln är ju till stor del beroende av att man kan sälja tillräckligt stora volymer. För e-handelns del bidrar förstås även den kraftigt ökade konkurrensen med fysiska butiker till att det blir mycket svårt att matcha fjolårets omsättningsnivåer.
Svårt att höja kundpriserna
Handelns varuinköp ligger dessutom ofta högre i pris, än vad de sedan säljs för i e-handeln och fysiska butiker.
Till följd av den hårda konkurrensen kan detaljhandlare oftast inte kompensera sina egna ökade inköpspriser genom att höja priserna lika mycket i konsumentledet. Därmed blir lönsamheten inom handeln lidande i stället.
Det anas dock en ljusning på fraktsidan. Containerpriserna "har tagit ett tydligt kliv nedåt", konstaterar Johan Davidson. Nu handlar det om i snitt 10 000 dollar per 40-fotscontainer, jämfört med toppen på över 14 000 dollar i fjol.
Det är dock fortfarande skyhögt över de 2 000 dollar som var normalnivån före pandemin. Allt fraktstrul har dessutom lett till att många företag har ökat sina lager, vilket alltid innebär en risk och en kapitalkostnad, säger Johan Davidson.
Prisuppgångar på 10 procent
Konsumenternas köpkraft har, som nämnts, också försvagats. Men sett till en längre period är köpkraften fortsatt stabil, enligt Davidson. Reallöneökningarna har under många år varit högre än inflationen. Mellan 1995 och 2021 steg reallönerna med 70 procent, berättar han.
I det perspektivet är köpkraften god. Men det märks ändå tydligt för handeln när inflationen är drygt 4 procent högre än vanligt i konsumentledet – och man som detaljhandlare möter egna prisuppgångar som ofta ligger på runt 10 procent.
Hushållen tvingas nu också prioritera sina inköp hårdare. Fram till sommaren tror Svensk Handel dock att ekonomin, liksom handeln, snurrar på relativt bra. Men till hösten blir det tuffare. Samtidigt är arbetslösheten nu på lägre nivåer än i fjol: 6,6 procent, jämfört med 7,9 procent, för ett år sedan. Det är dock ändå inga jubelsiffror, enligt Davidson.
Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att ”återställas” efter pandemin, vilket förstås är bra. Men arbetslösheten är fortfarande högre än före pandemin, och den är betydligt högre än inom övriga EU.
Dyrare logi – och möbler
Men vad är det då som främst driver inflationen just nu?
Jo, fortsatt främst el- och drivmedelspriserna. Men priserna på logi har också ökat. Det rörde sig i april om en uppgång på så mycket som 20,8 procent, jämfört med samma månad i fjol. Även möbler har blivit dyrare, plus 13,2 procent i april.
Livsmedelspriserna klättrade samtidigt med 6,4 procent under månaden. Och det påverkar Konsumentprisindex, KPI, en hel del, eftersom livsmedel är en så stor del av den totala konsumtionen, enligt Davidson.
Men inflation är inte bara av ondo för detaljhandeln. Under året väntas segmentet växa med 5 procent, mätt i löpande priser, mot tidigare 4 procent. Det slår HUI fast i en färsk rapport – och pekar på tillväxt driven av att handlare nu kan höja sina priser ut mot kund.
Vad gör Svensk Handel för inflationsprognos framåt?
Inflationen kommer nog inte att börja klinga av på allvar förrän mot slutet av nästa år. Inflation, höjda räntor, marginalpress, ökad konkurrens om hushållens plånböcker – och en geopolitisk oro gör att vi bedömer att andra halvan av 2022 och 2023 blir en rätt så tuff period för handeln.
