ANNONS

Efter hotet mot Klarna - Nordenchefen om nya lagen: "Krävdes ett rejält lyft"

Björn Bryngelson, Nordenchef på Klarna
"Man ska laga taket medan solen skiner".

Det började med Klarna. I juli 2024 riktade norska Konsumentverket, Forbrukertilsynet, skarp kritik mot betaljätten och hävdade att deras populära "köp nu, betala senare"-tjänst bröt mot lagen.

Forbrukertilsynet menade då att tjänsten i praktiken var ett kreditavtal, vilket innebar att Klarna var skyldiga att följa strikta lagkrav, bland annat gällande kreditprövning.

För att ingå ett kreditavtal måste konsumenter ansöka om kredit och skriva under kreditavtalet. Det är också ett lagkrav att alla som erbjuder kredit ska göra kreditbedömningar. Klarna gör inte detta i dag och det gör att folk har möjlighet att köpa saker på kredit som de inte nödvändigtvis har råd att betala för, förklarade Forbrukertilsynet i ett pressmeddelande.

Klarna gavs en deadline till den 1 november 2024 att anpassa sin praxis, annars hotade Forbrukertilsynet med ett vite på nio miljoner kronor per vecka.

ANNONS

Klarna är en stor aktör på den norska marknaden och vi anser att det är allvarligt att de inte följer regelverket för denna tjänst. Det här drabbar många konsumenter som använder deras betaltjänster, sa Trond Rønningen, direktör på Forbrukertilsynet, då.

Bakgrunden till kritiken var bland annat över 600 klagomål som Forbrukertilsynet mottagit under 2023 gällande Klarnas betallösning. Klagomålen, i kombination med tjänstens utbredning i den norska e-handeln, fick myndigheten att inleda ett tillsynsärende.

Vi ser dock av de klagomål vi har fått att det inte alltid är så säkert att handla hos Klarna. Norska konsumenttilsynet arbetar för att skapa ett säkrare och enklare samhälle för konsumenterna, vilket går ut på att se till att konsumenter som inte får handla på kredit inte får göra det, sa Trond Rønningen.

"Den första och största"

Klarna rättade sig efter Forbrukertilsynets krav innan deadlinen löpte ut.

Vilka åtgärder har Klarna vidtagit för att möta de nya kraven i Norge?

Kraven från Forbrukertilsynet innebär att kreditavtal, som tidigare endast krävts för delbetalning, även måste signeras för att kunna genomföra räntefria fakturaköp. Det behöver man bara göra en gång men det måste göras utanför själva kassan. Konsumenterna måste även välja en kreditlimit för sina kreditavtal, säger Björn Bryngelson, Nordenchef på Klarna, till Ehandel.

Idag går 95 procent av all vår försäljningsvolym i Norge via kunder som redan har valt att sätta sin kreditlimit med Klarna. Detta inkluderar alltså både kunder som betalar direkt och senare.

Björn berättar att betalbolaget började anpassa sin tjänst tidigt efter de nya kraven för att säkerställa en smidig och gradvis övergång för kunderna.

Vi var den första och största aktören som fick kraven ställda på oss, och vi kunde använda vårt breda nätverk till vår fördel genom att informera konsumenter och ge dem möjligheten att signera kreditavtal redan innan förändringarna trädde i kraft för en smidigare köpupplevelse. När vi sedan tryckte på knappen och ställde om var redan den stora majoriteten av kunderna redo att handla precis som tidigare.

Men Forbrukertilsynet var inte nöjda där. Nu, nästan ett år senare, har de gått vidare och ställt samma krav på resten av branschen.

Vad tycker ni om beslutet att utvidga kraven till hela branschen?

Vi ser det som positivt att Forbukertilsynet nu säkerställer en rättvis konkurrenssituation genom att ställa samma krav på alla aktörer, säger Björn Bryngelson och tillägger:

När Forbrukertilsynet riktade sina krav mot Klarna som ensam aktör var det med hot om veckovisa mångmiljonböter och tre månaders hanteringstid, och vi räknar därför med att övriga aktörer skyndsamt genomför de nödvändiga förändringarna när de nu får samma krav snart ett år senare.

"Jag hade inte väntat en sekund"

I ett vägledningsbrev riktat till alla leverantörer av "köp nu, betala senare"-tjänster klargör Forbrukertilsynet att dessa tjänster ofta faller under definitionen av kreditavtal och därmed omfattas av lagen om finansiella avtal.

Forbrukertilsynet varnar för att företag som inte följer lagen riskerar ekonomiska sanktioner.

Om vi i framtiden upptäcker lagöverträdelser vid kontroller av företag som erbjuder betaltjänsterna som berörs av vägledningsbrevet, kommer vi att överväga att använda ekonomiska påföljder för att säkerställa att reglerna följs. Vi kan förbjuda en viss praxis och förelägga vite om ett företag bryter mot förbudet. Vi kan också utdöma överträdelseavgifter, skriver de.

Hur påverkar de nya reglerna konkurrensen?

Det sägs att man ska laga taket medan solen skiner, och fjolårets publika krav från Forbrukertilsynet har knappast gått någon inom den norska e-handeln obemärkt förbi. Den stora frågan är om andra aktörer började förbereda sig redan förra året, för annars kommer det att behöva gå undan nu, säger Björn Bryngelson och avslutar med:

Det krävdes ett rejält lyft från många duktiga och erfarna medarbetare på Klarna för att på kort tid kunna genomföra förändringarna på ett sätt som inte äventyrade konverteringen för våra handlare och köpupplevelsen för konsumenterna - så jag hade inte väntat en sekund till med att börja genomföra förändringarna om vi hade behövt göra om det igen. Genomförs det inte på rätt sätt kommer det innebära rejäl friktion för kunderna och försämrad konvertering för handlarna.

ANNONS
Izabella Borowska
izabella@ehandel.se

Just nu
3 mån för 99 kr

Få de senaste nyheterna inom e-handel – analyser, insikter och affärskritisk information. Allt på ett ställe!

Därefter 299 kr/mån. Priset är exkl. moms.