Det är som bekant kärva tider för många e-handlare. Priserna har skenat sedan snart ett år tillbaka, samtidigt som räntorna har raketökat under 2023.
Men en förhållandevis låg arbetslöshet har ändå, till stor del, hållit uppe köpkraften. Svenskarna har exempelvis köpt utlandsresor som aldrig förr inför och under sommarens semesterveckor, vilket förstås eldat på den berömda inflationen ytterligare. Detta trots att vi har en rekordsvag krona. Vi får därmed generellt väldigt lite för pengarna utomlands.
Är köpfesten över?
Många är förstås resesugna efter pandemins restriktioner, samtidigt som 2010-talets köpfest-beteenden håller i sig. Många fick smak på det goda livet med ett decennium med noll- och minusräntor och många prispressade varor.
Men nu verkar köpfesten på allvar vara över på ett tag. Den svenska ekonomin går nämligen i år in i en lågkonjunktur, enligt en uppdaterad prognos från Konjunkturinstitutet (KI).
BNP väntas minska med -0,9 procent i år enligt KI. Under 2023 väntas dock BNP öka med 1,2 procent. Men den föregående prognosen var mer optimistisk. Den spådde ett minskat BNP på -0,4 procent i år och ett ökat dito på 1,4 procent under 2024.
Energipriserna kan stiga igen
Och nu väntas även arbetslösheten öka från 7,7 till 8,4 procent, under nästa år. Riksbanken väntas dessutom höja räntan med 25 punkter till 4 procent i september. Därefter väntas en serie räntesänkningar framåt sommaren under 2024.
Samtidigt tror KI att inflationen sjunker till strax över 2 procent, under det andra kvartalet 2024, för att sedan fortsätta sjunka till runt 1 procent under resten av nästa år. Men det finns också stora osäkerheter i den prognosen.
Om vädret blir ogynnsamt, eller om utbudsproblematiken åter förvärras, kan energipriserna stiga betydligt mer än väntat, med högre inflation som följd. Dessutom finns det en risk att de höga inflationsförväntningarna i sig blir självuppfyllande, skriver KI i en kommentar till prognosen.
