Returer i e-handeln är ett gissel. Många returer spär på de fossila utsläppen, för att de helt enkelt medför fler transporter.
Men det finns ytterligare en baksida: företag, som inte sällan profilerar sig som hållbara och koldioxidneutrala, slänger ofta de varor som skickas tillbaka. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Den krassa verkligheten är att slänga är det minst dåliga ur ekonomisk synvinkel för företagen. Det gäller särskilt varor som är billiga i förhållande till den kostnad som krävs för att granska, packa om och lägga ut dem till försäljning igen, kommenterar Carl Dalhammar, som är lektor vid Internationella Miljöinstitutet.
Han har tillsammans med kollegorna Hedda Roberts, Leonidas Milios och Oksana Mont skrivit en artikel. Totalt har elva representanter från klädes- och elektronikbranschen intervjuats till artikeln.
LÄS ÄVEN: Allt fler returer – så stor är ökningen: ”Måste ta ställning”
Ingen kan ta emot
Fenomenet är utbrett i just klädes- och elektronikindustrin, konstaterar forskarna. Det är branscher med stort och varierat utbud och billiga produkter. Dyrare produkter är ompaketeras och säljs igen i högre grad.
Men det är svårt för e-handlarna att hitta en lösning på svinnet, av rent ekonomiska skäl.
Om företag tvingas skänka osålda varor i nyskick till välgörenhet eller second hand devalveras värdet på företagens ordinarie utbud. Och fem lastbilar fyllda med samma kläder. Ja, det finns ingen second hand-butik som kan ta emot det. Eller lågkvalitetsprodukter, som till exempel billiga hörlurar som kraschar ganska direkt, de vill man inte sälja på second hand överhuvudtaget, kommenterar Carl Dalhammar.
Forskarnas förslag är istället att införa en obligatorisk avgift på returer. Det är nämligen väl belagt att konsumenter överutnyttjar gratis returer.
Det beror på att företagen snabbt tjänar in omkostnaderna för returer, och även fri frakt, eftersom returnerande kunder totalt sett ändå generar mer vinst till e-handlare än de som inte returnerar.
Fåtal som returnerar
I EU förväntas varor för drygt 20 miljarder euro kastas bara i år. Samtidigt är det ändå ett litet antal kunder som returnerar flitigt.
Det är en förhållandevis liten andel som returnerar, men dessa personer gör det i gengäld mycket. Och många av dem som inte skickar tillbaka säger att returprocessen är krånglig och ibland dyr, om det finns avgift, och att man därför behåller produkter som man istället slänger senare, säger forskaren Klas Hjort, också knuten till Lunds universitet och som forskat på returer, men som inte medverkar i den aktuella artikeln.
"Levt på billig kredit"
Forskarna Klas Hjort och Carl Dalhammar är eniga om det grundläggande problemet är fast fashion-upplägget. Det vill säga att massproducera billiga varor som ibland bara håller en säsong.
Vi har levt på billig kredit i så många årtionden. Det handlar inte om att vara emot utveckling eller marknadsekonomi, utan om att vi måste tillbaka till en marknadsekonomi där vi konsumerar färre grejer av bättre kvalitet igen, konstaterar Carl Dalhammar och tillägger:
Man måste få upp värdet på produkterna. En ny t-shirt för bara 30 kronor används vanligtvis bara några gånger och hamnar sedan i bästa fall i second hand-tunnan eller textilåtervinningen.
