Julhandeln är, inte helt oväntat, fortsatt detaljhandelns viktigaste försäljningsperiod under året. Det visar årets upplaga av Svensk Handels årliga "Julrapport". Allra viktigast är denna period för dagligvaruhandeln.
Svenskarna väntas i år totalt handla julklappar för 21 miljarder kronor. Snittsumman per person uppgår därmed till 3 150 kronor, vilket är i nivå med fjolårets genomsnitt. Det indikerar, enligt Svensk Handel, att hushållen håller något hårdare i julklapps-pengarna även i år, i spåren av pandemin.
December är även den viktigaste månaden för försäljningen i detaljhandeln och motsvarar normalt omkring 10 procent av detaljhandelns totala årsomsättning. Med en dämpad julhandel i fjol, med anledning av pandemin, lär ett stundande försäljningsrekord i decemberhandeln vara välbehövlig för många handlare. Försäljningen i hela detaljhandeln i december väntas i år uppgå till 86,7 miljarder kronor, framgår det av rapporten.
Leksaker, böcker och heminredning väntas få störst uppsving i år. Tidigare har det bara varit järn-, bygg- och färghandeln som sålt mindre under julhandeln, jämfört med en genomsnittlig månad. Samtidigt uppger fyra av tio konsumenter att miljö- och hållbarhetsaspekter är viktiga – eller mycket viktiga när de handlar julklappar. Andelen var i stort sett densamma i fjol.
November kör om
En annan tydlig trend är att den stora reamånaden november – med Black Week som främsta draglok – håller på att köra om decemberhandeln. Något Ehandel berättade på måndagen.
LÄS ÄVEN: HUI: Mellandagsrean backar – ”många handlar i november”
LÄS ÄVEN: Så ser e-handlarna på mellandagsrean: ”Black Week viktigare”
Omsättningen ökade mest i november med en bra bit över 4 procent. Den stora ökningen berodde på att många tidigarelade sina inköp av julklappar med anledning av pandemin. December är fortfarande den månad som har högst omsättning under året, men novemberförsäljningen har växt snabbast sedan 2015, skriver Svensk Handel.
Inför årets Black Week uppgav nästan varannan konsument att de planerade att köpa några eller de flesta julklappar då. Högst var andelen i åldersgruppen 18 till 24 samt 25 till 40. I de respektive grupperna skulle 60 procent köpa sina julklappar under reaveckan.
Allt fler klickar hem
Nästan hälften av konsumenterna, 47 procent, väntas i år även klicka hem en majoritet av klapparna. Sex av tio uppger att de ska köpa någon julklapp på nätet. Och en av sex att de ska inhandla en klapp från en utländsk sajt.
Andelen ser således ut att ha etablerat sig på en hög nivå. Parallellt syns ingen tydlig återhämtning i popularitet för de mer bostadsnära butikerna på hemorten, som historiskt varit den största försäljningskanalen för julklappar.
Högst andel nätshoppare återfinns bland de som är mellan 26 till 35 år. I den åldersgruppen ska nära åtta av tio näthandla julklappar. I den äldsta åldersgruppen ska jämförelsevis bara tre av tio göra detsamma. En liknande undersökning som Bring nyligen lät Kantar Sifo genomföra visar att 64 procent ska köpa lika många eller fler julklappar på nätet i år.
LÄS ÄVEN: Julfeber: Så många klickar hem sina klappar i år – ”högre volymer”
Julhandeln medför också många extra jobbtillfällen, enligt Svensk Handels rapport. Särskilt inom handeln för sällanköpsvaror i år. Nära var tredje handlare uppges ta in extrapersonal i jul.
Stora skatteintäkter
I december får den svenska statskassan totalt ett tillskott på 33 miljarder kronor, via julhandlande konsumenter. Och merförsäljningen för hela detaljhandeln landar på 12 miljarder kronor – jämfört med den genomsnittliga månadsförsäljningen under 2021. Denna siffra är dock i nivå med i fjol. Julklappsköp för hela 5 miljarder gjordes redan i november.
