Det har snart gått fem år sedan den där dagen i juni 2016, då det stod klart att Storbritannien hade röstat ja till att lämna EU. Sedan dess har spekulationerna om konsekvenserna av utträdet gått varma samtidigt som politikerna i Bryssel har arbetat för att få ett avtal på plats.
Men e-handeln mellan Storbritannien och resten av EU har egentligen kunnat rulla på som tidigare eftersom ingenting egentligen har förändrats i praktiken. Förrän nu.
Det nya Brexit-avtalet började gälla den 1 januari och vi på Ehandel bestämde oss för att försöka få klarhet i vad det innebär för e-handeln. Till vår hjälp har vi tagit EU-parlamentarikern Jörgen Warborn, som bland annat sitter i utskottet för internationell handel.
Jag välkomnar givetvis att det finns ett avtal på plats för det är klart att det har hängt någon form av hot i luften om att vi skulle gå en hård Brexit till mötes. Men det var synd att de lämnade oss. Det ställer till en massa bekymmer, säger han.
"Där ska man då göra en beräkning"
Det som kanske är mest intressant för e-handelns del är förstås hur det ska fungera med att skicka varor mellan EU och Storbritannien. Och där finns både möjligheter och utmaningar, som det brukar heta.
När det gäller varuflödena så är det ju uppenbart då att det blir inga tullar. Det blir inga handelshinder i form av kvoter eller annat. Det är ju något som vi från EU:s sida tryckte väldigt hårt på och det ville ju britterna inte ha heller.
Inga tullar eller handelshinder gäller dock bara för varor som är producerade i EU. För e-handlare som säljer varor som är producerade utanför Europa, blir verkligheten en annan. Faktum är att det framförhandlade avtalet egentligen lämnar dem utanför.
Man räknar ut hur stor andel av en produkt som är gjord i EU. Så skulle varan vara mer producerad i ett annat, tredje land, ja då kan det ju bli tullar ändå. Så det är något för e-handlare att hålla koll på. Vad är egentligen insatsvarorna i deras slutprodukt? Var kommer de ifrån? Och där ska man då göra en beräkning för att kunna säkerställa att man går tullfritt även om man då köper någonting från Storbritannien.
Men om jag som svensk e-handlare skickar något som är tillverkat i till exempel Asien till Storbritannien?
Ja, det beror på andelen av produkterna. Och det är olika procentsatser som gäller för olika produkter, har jag för mig.
Låter det rörigt? Ja, enligt Jörgen Warborn har vi betydligt mer krångel och byråkrati att rätta oss efter framöver.
Måste momsregistrera sig
Enkelt förklarat måste man först och främst skilja på import och export. För svenska e-handlares del är det förstås exporten som är mest relevant, eftersom de vill skicka varor in i Storbritannien. Det kan de då göra utan några extra hinder eller avgifter ifall varan till största delen är tillverkad i EU. Om inte måste mottagaren betala tullavgift.
Samma sak gäller för motsatta hållet. E-handlare i Storbritannien kan skicka varor till exempelvis Sverige utan att konsumenten i Sverige behöver betala tullavgift - om varan är tillverkad i Storbritannien.
I annat fall gäller moms och tull från första kronan, precis som med andra länder utanför EU. Storbritannien har precis infört nya momsregler som innebär att den tidigare momsfriheten vid import på varor värda mindre än 15 pund tas bort. De nya reglerna innebär också att till exempel svenska e-handlare som vill sälja till brittiska konsumenter dels måste momsregistrera sig i Storbritannien och dels fakturera brittisk moms vid försäljningstillfället. Det sistnämnda gäller när britterna beställer varor som kostar max 135 pund (cirka 1 500 kronor).
Oavsett ifall varorna omfattas av frihandelsavtalet eller inte - något som alltså avgörs av var de är tillverkade - måste avsändaren (e-handlaren) deklarera vad paketet innehåller.
Sen är det ju naturligtvis fråga om tullprocesser, tulldeklarationer, CE-märkningar och all annan form av byråkrati som följer med att de är ett så kallat tredje land nu. Inte en del av den inre marknaden utan utanför marknaden då. Så det är den stora skillnaden, konstaterar Jörgen Warborn.
Kan man jämföra detta med hur det är att sälja till Norge?
Jag skulle inte säga Norge för Norge har ändå ett tätare samarbete med EU tillsammans med Schweiz och Liechtenstein. Det här är mer ett frihandelsavtal i traditionell bemärkelse och inte ett så djuplodande avtal som vi har med Norge. Så det blir ännu lite svårare, kan man nog säga.
LÄS ÄVEN: "Skräckscenariot är att det blir som med Norge"
Tog in mer personal
Och “lite svårare” verkar vara en bra beskrivning av hur det har varit hittills. Anna-Lena Heinänen, biträdande avdelningschef på Tullverket, berättar för Ehandel att myndighetens uppfattning är att många inte har förberett sig. Hon tipsar om att Tullverkets internetdeklarationer för en smidigare process framåt.
Skillnaden är ju att man nu får ha med oss att göra. Det krävs att man har en del kunskap i detta om man nu inte anlitar en extern part för att sköta tullhanteringen, men jag tror att framför allt många mindre företag helst sköter detta själva.
När de nya reglerna började gälla vid årsskiftet hade Tullverket bemannat upp med extra personal för att förhindra att varor blev stående. Om en vara exempelvis ska fraktas med båt till Storbritannien ska det säkerställas att det finns en inlämnad deklaration för varan innan den lastas ombord.
Än så länge ska det dock inte ha inträffat några sådana incidenter.
Den första veckan var det inte någon jättestor ökning men det brukar vara ganska lugnt precis efter jul och nyår. Sedan dess har vi sett en ganska normal ökning gällande både företag som kontaktat oss och på antalet frågor som kommit in. Vi uppdaterar förstås vår hemsida med svar på vanliga frågor hela tiden, säger Anna-Lena Heinänen.
LÄS ÄVEN: Efter Brexit - svenskarna blir utan sina paket
"Krångel är aldrig bra"
Så hittills verkar det mesta med andra ord ha gått bra. Kanske inte så överraskande, med tanke på att e-handeln ofta är van vid snabba förändringar och internationella regler att förhålla sig till. Men hur ska det gå för handeln med Storbritannien - ett land som av flera svenska politiker beskrivits som en av våra största handelspartners i unionen.
Det är riktigt att Storbritannien har varit en stor handelspartner till oss, en av de största. De e-handlare som tidigare bara gjort affärer med Storbritannien eller bara gjort affärer med den inre marknaden, de kommer ju nu att se en stor skillnad. Men de som är vana vid Norge och liknande, de vet ju att det är andra rutiner som ska till och så är det här också, säger Jörgen Warborn.
LÄS ÄVEN: Många hinder på vägen mot en gemensam marknad
Blir det mindre handel med Storbritannien på grund av allt detta eller tror du att svenska företag och konsumenter hittar sätt att överbrygga situationen så att vi kan fortsätta ungefär som innan?
Det återstår väl att se. Jag har hört berättelser om handlare som stängt mot Storbritannien för att man till exempel inte har koll på reglerna. Å andra sidan tror jag att det är en fråga som e-handlarna får fundera på, vilka marknader som är viktiga. Ska man se det positivt så är det här ändå en marknad med 65 miljoner invånare. Om man har en upparbetad kundbas där så kanske man tar sig förbi den där puckeln och säkerställer att man följer de nya riktlinjer som gäller. Men krångel är aldrig bra.
Vad är ditt främsta tips till svenska e-handlare som just nu sitter och funderar på hur de ska hantera Storbritannien?
Det gäller ju att sätta sig in i avtalet så fort som möjligt för att lära sig det så att man kan fortsätta bearbeta marknaden på ett bra sätt. Det kanske är en del som avskräcks så tipset är väl att göra detta så fort som möjligt för att vinna konkurrensfördelar från de som tvekar. Storbritannien är ju fortfarande en stor och viktig marknad.
Hur har det gått för dig som säljer varor till Storbritannien sedan det nya avtalet började gälla? Hör gärna av dig till tips@ehandel.se och berätta!