Appar och programvaror kan inte erövra internationella marknader, och inte heller förstås av användare världen över, om man inte använder processer för internationalisering och lokalisering. Även om dessa två koncept ofta förväxlas med varandra har de ett gemensamt mål, nämligen produktglobalisering. Låt oss titta på hur de två termerna skiljer sig åt, och vad de innebär i praktiken.
Globalisering, internationalisering och slutligen lokalisering är koncept som är tätt förknippade med anpassning av produkter och märken till de behov som kunder har i olika delar av världen. Om du vill leverera en app, programvara eller till och med en webbplats till internationella mottagare vill du antagligen ”globalisera” din produkt. Men om du inte följer vissa viktiga steg kommer du inte att nå framgång. Först handlar det om internationalisering och lokalisering. Lär dig de grundläggande skillnaderna mellan dessa två koncept:
1. Globalisering – att fastställa mål och strategier
För programvaruutvecklare är globalisering det bredaste begreppet. Globalisering kräver planering, att man följer en strategi samt utför specifika processer, till exempel internationalisering och lokalisering.
2. Internationalisering börjar på konceptstadiet
Det är först på senare tid som man har börjat med att i förväg planera produktglobalisering, t.ex. av programvara. Koden brukade tidigare utvecklas med ett enda språk i åtanke, och den översatta versionen brukade hursomhelst inte fungera felfritt. Processen där appen skulle anpassas till olika marknader var därför både svår och tidskrävande.
I dag har man ändrat metod, och många lösningar har programmerats samt utformats utifrån det faktum att de enkelt bör kunna anpassas till behoven som mottagare har i olika länder. Därför börjar man redan på konceptstadiet med produktinternationalisering, dvs. förberedelser för lokalisering i ett senare skede, samt möjligheten att stödja många format och språk.
3. Internationalisering avser programvaruarkitektur
Internationalisering – hur fungerar det i praktiken? Denna process fokuserar på bästa praxis som måste följas när appar utformas och programmeras. Den underlättar översättning och lokalisering till olika språk och miljöer i många av världens regioner. Detta innebär att programmerarna redan när de börjar arbeta på programvaruarkitekturen måste ta hänsyn till lokaliseringsprocessen under de senare faserna.
4. Lokalisering fokuserar på innehåll
Lokalisering avser själva innehållet, men det handlar om mer än ren översättning av text. Begreppet täcker anpassning av alla appar eller produktkomponenter till de språkliga, kulturella eller juridiska krav som gäller i ett visst land eller en viss region. Detta innefattar texter, webbplatsinnehåll, dokument, bilder och videor.
Inom e-handeln innefattar lokalisering inte bara översättningar av produktbeskrivningar som ska förstås av användarna på deras egna språk, utan även att man ändrar till de valutor och mått som används i det aktuella landet. Det här är av största vikt för en internationell shoppingplattform där t.ex. en kund i USA betalar i amerikanska dollar, och kan se produktmåtten i tum, medan en polack som vill köpa samma produkt vill se priset i zloty och måttangivelser i centimeter. Ett annat exempel är fastighetsmarknaden. När man presenterar fastigheter i London bör de inte illustreras med grafik från Asien eller USA, utan från Storbritannien. Då är produkten närmare mottagaren och kan förstås fullt ut, inte bara i språkligt utan även i kulturellt hänseende.
5. Lokalisering kan göras flera gånger för olika regioner
Om internationaliseringsstadiet är väl genomfört är detta en god hjälp när man i ett senare skede ska lokalisera produkten flera gånger för olika marknader och olika kundkrav. Den internationaliserade lösningen blir enkel att översätta och lokalisera felfritt i en flexibel process och med minsta möjliga ansträngning.
