Hur går det för Klarna egentligen? Det har SvD försökt ta reda på i en ny kartläggning av bolaget. Och kartläggningen visar att Klarnas kreditförluster aldrig tidigare varit så höga som nu, i förhållande till bolagets intäkter.
Klarna hävdar att det är den snabba och stora expansionen i världen som ligger bakom utvecklingen. Betaljätten har nu bland annat ett tydligt tillväxtfokus i USA. Under årets tre första kvartal ökade kreditförlusterna med 83 procent, jämfört med motsvarande period i fjol. Det är en rekordhög ökning i bolagets historia.
Det är de mest dramatiska kreditförlusterna som jag har sett, i något bolag inom den finansiella sektorn, säger Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, till SvD.
"Provocerar mig"
Under 2018 hade bolaget exempelvis rörelseintäkter på 5,5 miljarder kronor – och kreditförluster på 0,8 miljarder. Motsvarande förhållande i fjol var 10 miljarder mot 2,5 miljarder.
Det provocerar mig att Klarnas vd säger att de har kreditförlusterna under god kontroll. Han ser bara kalkylen där räntor och avgifter är så höga att de tillåter en hög andel kreditförluster, säger Michael Zell, styrelseordförande i Svenska Skeppshypotek och tidigare vice vd för Handelsbanken, till tidningen.
"Löjligt och tråkigt"
Michael Zell är också kritisk till bolagets affärsmodell – som han menar lockar framför allt unga till onödiga köp. Klarna har hittills bemött kritiken med en skriftlig kommentar till tidningen.
Kommunikationschefen Johan Gustafsson medger att det alltid är ett misslyckade när en kund inte kan betala i tid. Men han håller samtidigt inte helt med om allt i kritiken. Klarna jobbar hårt med att minska kreditförlusterna, betonar han.
Det är löjligt och tråkigt att, på grund av effekter som uppstår av vår just nu kraftiga expansion, förringa arbetet vi gör med att sätta en ny och mer hållbar standard på kreditmarknaden. Det är helt olika saker. Vi driver en utveckling på alla marknader för att få bort den typen av revolverande krediter och dolda avgifter som finansbranschen historiskt blivit rik på, men som inte varit bra för konsumenten, skriver Johan Gustafsson i ett mejl till SvD.
