ANNONS

Bluffrea? Pricerunner och Prisjakt oense: ”Pajkastning fel väg”

Pricerunner och Prisjakt är oense om hur man ska mäta bluffreor på rätt sätt.

"Prissänkningar går att mäta på olika sätt".

ANNONS

Det finns två aktörer i Sverige som i stort sett är helt dominerande på prisjämförelser. Den ena heter Prisjakt. Och den andra Pricerunner, som Klarna förvärvade för 9 miljarder kronor i höstas. Affären håller nu på att slutföras.

Och om man är huvudkonkurrenter så har man inte alltid fina saker att säga om varandra. I veckan så framförde Oscar Hagman, som har titeln Product Owner på Prisjakt, kritik mot konkurrenten.

Närmare bestämt kritik mot Pricerunners mätmetoder när det kommer till att mäta så kallade bluffreor eller falska reor. Det innebär ofta att en handlare exempelvis höjer ett pris under sommaren för att sedan sänka det till nära sommarnivån igen – under exempelvis en Black Friday-kampanj i november. Priset är i princip detsamma som innan, med andra ord.

LÄS ÄVEN: Bluffreorna ska bort – Prisjakt: ”Behövs tydligare regler”

Båda prisjämförelse-jättarna ägnar sig med jämna mellanrum åt att kartlägga och luska fram förekomsten av den typen av "fulreor". De är särskilt på hugget med sådana undersökningar innan och efter Black Friday. Det kan även dyka upp en och annan sådan kartläggning under mellandagsrean. Ehandel har också refererat en rad sådana genomgångar. Och fler kommer det bli.

"Mycket kan påverka priset"

Men Oscar Hagman på Prisjakt tycker att Pricerunner använder oprecisa och felaktiga mätmetoder, när det kommer till kartläggningen av bluffreor. Och han syftar just på en färsk genomgång av Black Friday-reorna.

Jag menar att Pricerunner drar för stora slutsatser för den data de har tittat på, när de påstår att var fjärde rea på nätet är ”fusk” eller ”falsk”. De har tittat på andelen erbjudanden på Black Friday som “först höjts med minst 10 procent efter sommaren, för att sedan sänkas med minst 5 procent.” Men. De har inte tittat på hur butikerna kommunicerat runt priserna, vilket är det som avgör om en rea är “fusk” eller inte, säger Oscar Hagman till Ehandel.

Dessutom använder de en väldigt lång period, från slutet på sommarrean fram till Black Friday, anser han.

Mycket kan påverka priserna under en så lång tid och att priserna går upp och ned mellan rea-perioder är inget konstigt. Sist men inte minst, så styrs priser också av tillgång och efterfrågan, säger Oscar Hagman och fortsätter:

Inför kända reaperioder vet butikerna att de konsumenter som handlar är mindre priskänsliga och att de kan höja priserna. Det är inte prishöjningen som potentiellt kan vara mot lagen, utan hur en handlare kommunicerar runt den.

LÄS ÄVEN: Bluffreorna ska lagstiftas bort – här är e-handlarnas dom: ”Positivt”

I Prisjakts datakörningar – och med de mätmetoder som de använder – så rörde det sig under fjolårets Black Friday-vecka om än lägre förekomst av bluffreor, även vad Pricerunner kommit fram till.

Men då mäter Prisjakt priser från oktober till och med Black Friday. I Prisjakts mätningar rör det sig, med detta periodvalet, om en andel bluffreor på mellan 10 och på som mest 20 procent – och inte drygt 25 procent som i Pricerunners mätningar, som sträcker sig tillbaka till slutet av sommaren.

"Inget nyhetsvärde"

Håller då Pricerunner med om den här beskrivningen? Ja, de medger att de mäter på lite olika sätt. Men att deras metod inte alls är sämre än Prisjakts.

Prissänkningar går att mäta på olika sätt och både Prisjakt och Pricerunner är transparenta med våra respektive metoder. Pricerunners mätningar utgår från mellan 30 000 till 50 000 produkter varje år och vi har ett finjusterat tidsspann och procentsatser för att det ska bli en så rättvis analys som möjligt. Men till skillnad från Prisjakt ser vi inte att en jämförelse mellan olika mätmetoder har något nyhetsvärde, säger Evelina Galli, teknik- och konsumentexpert på Pricerunner, till Ehandel.

LÄS ÄVEN: Black Week-reorna granskas – ”Osund konkurrens”

Hon betonar att det alltid finns bluffreor där ute och beroende på hur man mäter så är reorna olika stora.

Vi står bakom alla initiativ som syftar till att stärka konsumenternas situation på nätet, oavsett om det är vårt eget, Prisjakts, Konsumentverkets, enskilda e-handlares – eller andra organisationer som tar ställning, säger hon och tillägger:

Om allas våra ansträngningar leder till tydligare prissättning på nätet och underlättar för konsumenter att ta kloka shoppingbeslut så är vi glada. Regeringens nyligen kommunicerade förslag är ett lysande steg på vägen, säger Evelina Galli och syftar på regeringens förslag om att lagstifta bort bluffreorna, genom ett nytt regelverk.

LÄS ÄVEN: Utbrett reafusk bland e-handlare – regeringen kräver hårdare tag

Välkomnar Prisjakt till bordet

Hon menar dock att det fuskas på betydligt fler sätt än att bara genom att man höjer priser för att sedan sänka dem – i syfte att ge sken av en större prissänkning, än vad det är fråga om.

Det kan handla om att jämföra det nuvarande priset med ordinarie rekommenderat pris, eller vara otydlig med exakt vilken produkt som är på rea.

Angående Prisjakts fråga vad man kan göra för att motverka problemen med rea-fusk kan vi stolt meddela att Pricerunner nu är i kontakt med sakkunniga i frågan hos regeringen för att hjälpa de ytterligare med att utöka och modernisera konsumentskyddet.

LÄS ÄVEN: Så stora är reorna – och här är bluffarna: ”Black Friday större”

Hon tycker även att det skulle vara en bra idé om Pricerunner tillsammans med Prisjakt kom fram till en rimlig och gemensam definition – av vad som utgör en bluffrea, utifrån en uppsättning kriterier.

En tanke skulle naturligtvis kunna vara att vi tillsammans med Prisjakt kommer överens om en gemensam definition av bluffrea. Det är de varmt välkomna att höra av sig om, om de tror att det kan vara konstruktivt för att driva frågan. Pajkastning i media är definitivt inte sättet, säger Evelina Galli.

David Gustavsson
david@ehandel.se

Julerbjudande

40% rabatt

På årsmedlemskap