Hur konstigt det än lĂ¥ter sĂ¥ kan du i Sverige nu köpa hemelektronik med ett matematiskt framberäknat digitalt mynt, där det enda som stĂ¥r bakom värdet är efterfrĂ¥gan och den energi som gĂ¥tt Ă¥t att kalkylera fram det.
Under tiden har USA kommit överens med de virtuella pengarna och bestämt sig för att beskatta dem som "property" det vill säga som egendom eller helt enkelt en investering. Kapitalismens högborg verkar därmed ha godkänt handeln med Bitcoin även om de inte erkänner den som en valuta. Klassificeringen som egendom sägs dock kunna komplicera handeln nĂ¥got.
En intressant konsekvent av detta är att en tillfĂ¥ngatagen Internetskurk som drev den ökända marknadsplatsen Silkroad, där man med Bitcoin kunde beställa allt ifrĂ¥n knark till lönnmord, nu hävdar att han inte kan Ă¥talas för pengatvätt, eftersom Bitcoin inte sägs vara pengar.
Skatteverket vill beskatta
Skatteverket har ännu inte tagit ställning till de digitala kontanterna, utöver att de vill beskatta dem, men det har vĂ¥rt grannland Danmark gjort. Danskarna hĂ¥ller även de fast vid att Bitcoin inte kan klassas som pengar men de ser dem inte heller som en investering. Istället anser de Bitcoin vara nĂ¥got helt nytt och en privat tillgĂ¥ng. Därmed behöver man inte beskatta eventuella vinster i valutan och man kan inte heller dra av förluster. Skatteverket hoppas komma med svenska riktlinjer nu under vĂ¥ren.
Västvärlden följer alltsĂ¥ inte de länder i till exempel Asien där flera har mer eller mindre förbjudit handel i, och med, Bitcoin.
Samtidigt som världens länder tar ställning till Bitcoin och e-handlare inför stöd för valutan sĂ¥ pĂ¥gĂ¥r en exponentiell kapprustning. Vad som först kunde grävas fram med en vanlig dator kräver idag betydligt mer beräkningskraft. De som idag gräver fram Bitcoins ur den "matematiska gruvan" fĂ¥r antingen ansluta sig till en större grupp av entusiastiska utvinnare eller skaffa specialiserad hĂ¥rdvara. Det senare är ett omrĂ¥de där även Sverige sägs vara med pĂ¥ ett hörn för att ta fram speciella "datorer" som är supersnabba pĂ¥ att beräkna fram Bitcoins. Valutan är alltsĂ¥ inget filantropiskt projekt utan mĂ¥nga ser det förmodligen som ett slöseri med resurser.
PĂ¥ väg att mogna?
Marknaden för Bitcoin sägs även vara pĂ¥ väg att mogna. Det faktum att större transaktionstjänster nu blir hackade och stängs ner kan vara ett tecken pĂ¥ att Bitcoin växt ur dagens aktörer. Vi vet även att riskkapitaliser nu investerar i seriösa Bitcoin-tjänster där man ser stor framtida potential om valutan börjar omsättas i större skala.
Detta verkar fortfarande vara det som behövs för att nĂ¥ nästa steg, att vi faktiskt börjar handla i Bitcoin. Ă„ven om valutan tagit steget ut i den fysiska världen med uttagsautomater och vissa butiker som tar emot den sĂ¥ är e-handeln förstĂ¥s som gjord för de digitala mynten. E-handeln med Bitcoin kan mycket väl vara den katalysator som behövs för att fĂ¥ till bättre och säkrare transaktionstjänster, en stabilare valuta med hög omsättning och i utbyte fĂ¥r näthandeln snabba gränslösa transaktioner med lĂ¥ga avgifter.
Kommer Bitcoin-experimentet att lyckas? Vem vet, men e-handlarna kan vara de som bestämmer utgĂ¥ngen.