Efter det att vi publicerat vår artikel gällande betalleverantören Aurigas “dolda avgift” har vi varit i diskussion med Anders Berggren, produktchef på Auriga ePayment.
Anders förklarar hur Payson är en “e-plånbok”, något som de inte sägs kunna jämföras med, och han vill poängtera att Auriga aldrig tar in kundens pengar på eget konto. Anders framhäver även det att Auriga inte tar betalt för kreditering och annullering vilket andra betalväxlar sägs göra. De har dock fasta avgifter i form av startavgift och månadsavgift. Anders tycker även att definitionen av vad en transaktion är behöver definieras hos respektive leverantör. Anders skriver följande:
"Även informationen kring en transaktion tar andra betalväxlar betalt separat för, så affärsmodellerna är olika, liksom lösningarna och strategierna för vad som erbjuds i de olika betalgränssnitten."
Anders argumentation är alltså att Auriga endast jobbar med att sälja själva transaktionsmöjligheten och transaktionerna, även för ibland konkurrerande betaltjänster. Just när det gäller kort-transaktioner menar Anders att Auriga även betalar en avgift per betalförsök till banksystemet.
Auriga är alltså primärt en betalförmedlare där deras primära tjänst är själva transaktionen och förmedlingen till olika betalaktörer. Det är därför de kan hålla en låg transaktionskostnad och de hävdar även att de kan vara bland de billigare alternativen. Även om vi tycker att Auriga borde vara tydligare med att även nekade transaktioner kostar, eftersom många är omedvetna om detta, så förstår vi nu bättre Aurigas affärsmodell.
Nya frågetecken kring deras tjänst
Efter det att Auriga förklarat sin ståndpunkt gällande transaktionerna kvarstår dock några frågetecken ifrån vår originalartikel. Det gäller bland annat detta som vi skrev då:
"Även om dessa konspirationsteorier inte är sanna så verkar det tyvärr vara sant att Auriga tar ut en avgift för misslyckade transaktioner. Detta gör att deras tjänst blir svår att beräkna kostnaden för samtidigt som den blir mycket oattraktiv för nystartade och små e-handlare."
Hur ska man som, exempelvis nystartad, e-handlare kunna beräkna kostnaden för tjänsten? Det slår oss även att när nekade transaktioner kostar pengar så uppstår en del andra problem. Vi ställde därför några ytterligare frågor till Anders Berggren som han besvarar (i blått) här nedan:
1. Hur ska man kunna jämföra priser om man inte vet hur många nekade transaktioner man kommer ha. Finns det någon uppskattning på detta som man kan ta i beaktande när man gör en kalkyl?
När man jämför priser måste man börja med att utgå ifrån att det är samma tjänster man jämför.
Jag menar att så inte är fallet om man jämför Auriga ePayment, som är en klassisk betalväxel, med t ex. e-plånboken Payson och andra kända betalväxlar/aktörer som även tar separat betalt för krediteringar och annulleringar samt svarsinformation.
Skillnaden är att Auriga ePayment inte kan ta in säljföretagets pengar på eget bankkonto för att sedan betala ut pengarna till säljföretaget, vid ett senare tillfälle. Det är e-plånböckers och andra betalväxlars sätt att erbjuda sina tjänster, att just ta in säljföretagets pengar på eget bankkonto först, för att bla. ett risk/bedrägeri-perspektiv behålla pengarna för att se om det är ok, ett tag, och därefter ta betalt för betaltjänsten och betala ut säljlikviden senare till säljföretaget. Ofta kostar då även utbetalningen ytterligare och betalaktören behåller räntan.
Auriga ePayment arbetar online med konsumenten och säljföretaget, hela tiden. Payson kan faktiskt hanteras via Auriga ePayments gränssnitt, som det är idag, och för det tar vi en transaktions/förmedlingsavgift.
Utöver detta kan Auriga erbjuda fysiska kortbetalningar, sk, POS-betalningar och även gift card-lösningar, olika kända fakturalösningar, direktbetalningar, olika kända e-plånböcker och eCrediter i ett och samma gränssnitt. Alla dessa system och lösningar baserar Auriga på transaktion in till systemen och om en bank, kort-inlösare, fakturapart, e-plånbok, lånegivare etc. nekar transaktionen så har Auriga ändå utfört ett arbete. I samtliga fall där kortbetalning är inblandad, får Auriga betala för denna typ av tjänst, till banksystemen och eftersom Auriga har en prissättning som är attraktiv på marknaden (då vi inte tar procent på köpesumman, ej tar in köpelikviden på eget konto och all normal service ingår i en transaktion och alltid erbjuder ett fast transaktionspris och inte har fasta paket utan snickrar ihop den lösning kunden behöver) så blir jämförelsen haltande. I Auriga´s Särskilda villkor framgår även detta.
Skall man göra en kalkyl och jämföra, måste man ta reda på vad som ingår i priset och tjänsterna och därefter jämföra helheten, inte enbart betalförsök utan även risk-hantering, servicetjänster och informationen tillbaka till sitt ordersystem.
Detta gör ofta större företag i särskilda upphandlingar och dessa är offentliga, om man vill ta hjälp av dessa. Här kan vi tipsa om upphandlingar som Bilprovningen, Naturvårdsverket, Högskoleverket, Sundbybergs Stad mfl.
2. Vad händer om en konkurrent eller någon bedragare gör flera hundra eller tusen betalförsök och misslyckas med dessa, betalar man för alla ändå? Hur kan man skydda sig mot det i såfall?
Ja, eftersom bedrägerier inte enbart handlar om betalningen utan även oftast leverans av varor, till ofta samma leveransadresser, så skall man självklart ha ett webbsystem som kan hantera detta.
Ett modernt webbsystem skall även ha kontrollfunktioner för att motverka att flera konton kan öppnas upp på en och samma IP-adress och/eller ha flera konton öppna samtidigt eftersom bedragarna ofta använder robotar, för att på en mycket kort tid processa falska betalningar. Men, syftet är att få ut varor. Notera även att banken enbart är intresserad av att pengarna tas tillbaka vid ett bedrägeri/robotattack, säljföretaget vill självklart ha tillbaka sina varor (vilket inte banken har något egentligt intresse i) och t.ex. Posten distribuerar ut varorna effektivt oavsett antal varor till en adress, utifrån uppdraget från säljföretaget. Ovanstående har ju egentligen inget med betalningen att göra och finns kontroller av detta slag så skall ju inte ens betalförsök behöva göras.
Frågan nu, till oss som betalväxel, om vi skall ha ett anti-bedrägerisystem som hanterar allt detta – är det frågan?
Auriga har faktiskt ett samarbete med Posten kring just detta, när vi upptäcker attacker har vi en överenskommelse om att hantera försändelserna vilket vi då måste göra per telefon. Annars tar det för lång tid och försändelserna når bedragaren, eftersom de flesta enbart tar tag i pengaflödet. Målet för bedragaren är ju enbart att få ut en vara eller flera varor. Bedragarna vill ju skapa kaos för att enklast möjligt få ut så många varor som möjligt, gärna till en och samma adress för att sedan lämna denna målvaktsadress, snabbt.
Det som också är vår erfarenhet, är att när vi väl ger en varning från vårt system, eller faktiskt rent av ringer upp säljföretaget (vilket händer), så finns inga rutiner för hur man skall agera. Bankerna har rutiner kring detta men notera att detta oftast berör just pengarna, vilket de oftast tar tillbaka vid konstaterat bedrägeri.
Så, ett system för att varna och hantera även varuflödet vid attacker, har vi gjort egna försök att etablera. Vi har framfört just detta till Svensk Distanshandelsförening och Svensk Handel, ett flertal gånger, men här är det mycket svårt att få igenom en bransch-standard.
Vi på Auriga ePayment har bra antifraud-system men de behöver hänga ihop mycket mer med webbsystemen och dessutom behöver ett modernt webbsystem idag, ha egna anpassningsbara anti-fraudlösningar. Inte enbart betalaktören. Om nu marknaden är mogen för detta skall vi på Auriga ePayment delta i detta gemensamma arbete och här efterlyser jag att Ehandel.se borde kunna vara denna samlande kraft? Detta vore mycket bra eftersom detta drabbar oss alla i branschen och buset enbart flyttar runt och ställer till det för oss alla.
Så, ett modernt webb-system skall ha kontroller mot multipla konton/upplägg som dessutom kan vara utfört från en och samma IP-adress och dessutom skall det finnas sk. Captcha-funktion (en ruta med snirklig text) eftersom robotar inte kan hantera detta (läs gärna mer om Aurigas råd under Certifiering på vår webbsida).
3. Ni har inga planer på att göra som era konkurrenter och baka in nekade transaktioner i transaktionsavgiften för att göra priserna enklare att jämföra?
Nej, det har vi inte eftersom våra konkurrenter de senaste åren kopierar ePayments strategi om möjlighet till fler betalsätt i samma gränssnitt.
Dessutom erbjuder Auriga inte tjänster utifrån inflexibla paket-lösningar, att ta betalt i procent på köpesumman, att vi inte tar in säljföretaget pengar till eget bankkonto och vi erbjuder det som normalt behövs i en transaktion, i vårt transaktionspris som en helhet anpassat till respektive kund.
Däremot skall vi se över våra avtal in i banksystemet, för att på så sätt kunna erbjuda generellt bättre priser i framtiden, vilket jag tror våra kunder skulle uppskatta mer. Och, att vi på nytt skall ta upp frågan om samverkan vid bedrägerier med Svensk Distanshandelsförening och Svensk Handel, gärna tillsammans med representanter från Ehandel.se.
Eftersom Anders fokuserar en del på Payson, som endast har en koppling till den ursprungliga forumtråden, bad vi honom att även beakta t.ex. CertiTrade och Dibs gällande samma fråga. Anders svarade då att detta, förmodligen, även gäller dessa leverantörer och att Auriga eventuellt kan vara de enda som inte tar ut någon avgift på köpesumman eller hanterar kundens pengar på eget konto.
Angående bedrägeriförsök verkar Auriga lägga över en stor del av ansvaret på oss e-handlare även om de uppenbarligen vill stävja bedrägeriförsök. Vi blir dock lite rädda när de börjar diskutera Captcha-funktioner när vi pratar om e-handel. Detta med tanke på Captchas negativa inverkan på konverteringen i kassan.
Sammanfattning
För att sammanfatta det vi fått förklarat av Anders Berggren så kan vi, till att börja med, kasta ut konspirationsteorierna i originalartikeln. Att Auriga tar betalt för nekade transaktioner är inget som de aktivt döljer, även om vi tycker att de borde vara tydligare med sin information i detta avseende. Aurigas verksamhet verkar helt enkelt vara lite annorlunda jämfört med deras konkurrenter.
Vissa problem kvarstår dock gällande deras transaktionsbaserade verksamhet. De problem vi upplever kan vara inneboende svagheter i deras tjänst. Auriga verkar dock vara öppna för diskussion och vi bjuder även in andra aktörer i denna bransch för att få en bättre bild av hur de ser på marknaden.
Vi på Ehandel.se förespråkar en transparent e-handelsmarknad och tror att öppna kort alltid leder till bättre affärer för alla parter. Denna diskussion har gjort att vi nu infört en ny variabel i vår jämförelse av betallösningar. Denna ska visa kostnaden för genomsnittet av nekade köp som en transaktionsbaserad tjänst har. Detta gäller givetvis endast de leverantörer som tar betalt för nekade transaktioner. Allt för att göra en jämförelse av olika tjänster enklare och tydligare.
Notis: Denna artikel publicerades först i vårt nyhetsbrev Ehandelsnytt där vi även uppmanade till debatt om betallösningar i denna forumtråd.
