Enligt branschorganisationen Transportföretagen kommer det att behövas 7 000 nya yrkeschaufförer i Sverige om året under de kommande åren. Men som vi kunde berätta i går saknas det både yrkeskunniga personer som kan fylla de aktuella chaufförstjänsterna och unga människor som kan tänka sig en karriär inom transportbranschen.
Caj Luoma, som är chef för utbildning och kompetensförsörjning på Transportföretagen, efterfrågade i gårdagens artikel en politisk diskussion för hur bristen på personal inom bland annat transportyrket ska lösas. Vi tog kontakt med alla politiska partier i Sveriges riksdag för att ta reda på hur deras krisplan ser ut. Dels ville vi veta hur de planerar att lösa bristen på chaufförer, och dels ville vi få svar på hur svenska utbildningar bättre kan matchas med behoven på arbetsmarknaden.
Yrkesprogram ska ge högskolebehörighet
Socialdemokraterna lyfter fram vikten av att det finns attraktiva yrkesutbildningar och bra arbetsvillkor, och tillägger att partiet nyligen presenterade ett tillskott på 400 miljoner kronor till regional vuxenutbildning med yrkesinriktning under 2018. Av de totalt 7750 nya utbildningsplatserna ska tusen vara vikta för yrkesförarutbildningar.
- Regeringens ambition att införa möjlighet till CSN-lån för B-körkort kommer också vara en pusselbit i att möjliggöra för fler att utbilda sig till yrkeschaufförer. Vi stärker branschkopplingen i gymnasiets yrkesprogram och vill att utbildningarna ska ge högskolebehörighet igen. Vi vill utveckla fler yrkescollege och säkerhetsställa att alla elever som går på yrkesprogram ska få en praktik av hög kvalitet, skriver Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, i ett mejl till Ehandel.se.
Feline Flodin, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, håller med.
- Brist på arbetskraft är ett ökande problem i flera branscher. Samtidigt finns det fortfarande alltför många som står arbetslösa. Matchningen på arbetsmarknaden behöver därför förbättras, och detta sker främst genom att öka tillgången till relevanta arbetsmarknadsutbildningar, förklarar hon.
CSN-lån till körkort
Möjligheten att ta CSN-lån för att ta körkort lyfts även fram av Socialdemokraternas regeringspartner Miljöpartiet, som meddelar att regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om riktade körkortsinsatser till unga och arbetslösa.
Från och med den 1 juli 2018 ska de som tar “personbilskörkort vid godkända trafikskolor”, kunna låna upp till 25 000 kronor till ändamålet via CSN.
- Miljöpartiet anser inte att det är en mänsklig rättighet att ha körkort. Men vi är väl medvetna om bristen på yrkesutbildade chaufförer, på arbetsförmedlingens finns det för tillfället över 9 000 jobb där kompetensen efterfrågas, och vi ser behovet av att åtgärda detta problem, skriver Lars Friberg, politisk sekreterare på riksdagen för Miljöpartiet.
Hos den politiska oppositionen finns det dock andra förslag för att fylla behovet av chaufförer på arbetsmarknaden. Moderaterna vill exempelvis se bättre studievägledning och mer praktik.
- Vi tror att en viktig del i detta är att förbättra studie- och yrkesvägledningen så att fler unga kan få kännedom om vilka yrken som finns och fatta informerade yrkesval. Bland annat vill vi se tydliga mål för hur mycket studie- och yrkesvägledning varje elev har rätt till och vad den bör innehålla. Vi vill också att alla högstadieelever ska få göra praktik på yrkeslinjer, skriver Charlie Levin Forsberg, pressekreterare för Moderaterna.
"Stort ansvar hos näringslivet"
Kristdemokraterna menar att chaufförer kan utbildas på relativt kort tid, och att mer borde göras för att hjälpa personer med bristande kunskaper i svenska språket till ett jobb inom transportbranschen.
- Kristdemokraterna har under denna mandatperiod prioriterat satsningar på yrkesvuxenutbildningar, i större utsträckning än regeringen. Vi vill också att SFX, där SFI kombineras med yrkessvenska och yrkeskunskaper, börjar användas i hela landet. SFX började i Mälardalsregionen men har också visat sig fungera bra i till exempel Dalarna, meddelar Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för KD.
Centerpartiet tycker å sin sida att organisationer som Transportföretagen har ett stort ansvar för att öka intresset för branschen.
- Liksom inom andra bristyrken ligger ett stort ansvar hos näringslivet och branschorganisationerna för att skapa intresse och attraktivitet för yrket och på så sätt lyckas rekrytera blivande chaufförer, och behålla dem som redan arbetar som yrkeschaufförer. Branscherna behöver även i större utsträckning än idag samverka med utbildningsanordnare, skriver Elin Sköldulf, politiskt sakkunnig på Centerpartiets riksdagskansli.
Öppnar för att lära sig jobbet på ett jobb
Enligt Caj Luoma på Transportföretagen är chaufförsbristen egentligen en del av ett strukturellt problem, det vill säga att många yrken dras med brist på arbetskraft samtidigt som människor slåss om jobben inom andra branscher. Luoma menar att vi i Sverige just nu “utbildar människor rakt ut i arbetslöshet”.
Men om planerna på att lösa chaufförsbristen ser lite olika ut från olika politiska håll, så verkar politikerna vara mer överens om att det är dags att “sluta utbilda människor rakt ut i arbetslöshet”, eller "utbildningsfällan", som ett parti benämner situationen.
- Utöver förändringar i studievägledningen, kan bättre möjligheter att lära sig jobbet på jobbet eller att yrkesväxla mitt i livet, vara ett sätt att klara kompetensförsörjningen bättre. Moderaterna har föreslagit bättre möjligheter till studiemedel mitt i livet och har tillsammans med Alliansen lagt fram förslag om en form av lärlingsjobb för nyanlända och unga utan gymnasieutbildning, så kallade inträdesanställningar, skriver Charlie Levin Forsberg från Moderaterna.
"9 av 10 får jobb efter yrkeshögskoleutbildning"
Socialdemokraternas Lena Hallengren berättar att regeringen just nu genomför “ett stort kunskapslyft med fler platser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola”, och även satsningar på till exempel höjt studiemedel.
- Av drygt 90 000 nya utbildningsplatser går mer än hälften specifikt till yrkesutbildningar inom yrkesvux, lärlingsvux och yrkeshögskolan samtidigt som vi gör satsningar på att stärka utbildningarnas kvalitet. Yrkeshögskolan är en av de utbildningsformer som ökar mest, och behoven är stora. 9 av 10 får arbete efter avslutad yrkeshögskoleutbildning, vilket gör att företagen hittar arbetskraft och kan expandera, hälsar hon.
Vi har inte fått några svar från Liberalerna och Sverigedemokraterna, som därför inte har fått komma till tals i denna artikel. Vi använde oss av de kontaktuppgifter som angavs på partiernas hemsidor, och partierna fick över en vecka på sig att skicka in sina svar.
LÄS ÄVEN: Del 1 - Bristen på yrkeschaufförer allt mer akut - "finns ingen quickfix"
