Att etablera sig i Kina är, av förklarliga skäl, en dröm för många e-handlare. Lyckas man ta bara en pytteliten del av världens största e-handelsmarknad är lyckan gjord. Men det finns en baksida. Jakten på yuan har ett pris och vi ställde oss frågan: Är det värt att betala?
Det kommunistiska styret i Kina blir alltmer auktoritärt. Presidenten Xi Jinping har sakta men säkert monterat ned det politiska skyddet, som byggts upp för att förhindra att en ny Mao ska ta makten, och kan nu i praktiken sitta på posten livet ut. Samtidigt har nationen spänt de ekonomiska musklerna mot omvärlden, både genom stora investeringar i västvärlden och den hårda regleringen av den egna marknaden, för att kunna styra den internationella bilden av landet.
LÄS ÄVEN: Kina installerar statliga tjänstemän hos e-handelstitanen
Det är just den sistnämnda punkten som vi vill titta närmre på. För att få etablera sig på den kinesiska marknaden krävs nämligen att man accepterar ordentliga inskränkningar på yttrandefriheten. Apple gömde undan den taiwanesiska flaggan som emoji i Kina samt landets två särskilda administrativa regioner, Hongkong och Macau. Nyligen blev även basketligan NBA och USA-baserade spelutgivaren Activision Blizzard indragna i ett rejält blåsväder när en klubbdirektör och en e-sportprofil uttryckte sitt stöd för proteströrelsen i Hongkong.
Kina svarade med att omedelbart stoppa alla NBA-sändningar i landet. Activision Blizzard, som vill in på den kinesiska marknaden, och har en kinesisk delägare i Tencent, reagerade kraftfullt med att omedelbart stänga av e-sportaren i ett år och dra in samtliga prispengar han vann. På sitt kinesiska Twitterkonto fördömde man e-sportarens uttalande och lovade att ”försvara landets ära”, något som väckte vilda protester världen över. Även från framträdande amerikanska senatorer från båda partier, som tillsammans visade sitt missnöje.
Straffet omvandlades senare till sex månaders avstängning och prispengarna betalades ut.
Minerad mark
Så, bör man som svenskt företag tyst acceptera inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter? Och riskerar man genom sin närvaro och acceptans av den hårda regleringen att indirekt göra det kinesiska styret legitimt? Vi frågade svenska handelsföretag, branschorganisationen Svensk Handel och den internationella människorättsorganisationen Amnesty.
Resultatet? Det visar sig vara extremt minerad mark vi klivit in på.
Vi hör av oss till de två svenska jättarna, H&M och IKEA. Vi frågar bland annat vad de tänker om Kinas inskränkningar av yttrandefriheten och om de inte själva riskerar att indirekt göra det legitimt genom att finnas till på den kinesiska marknaden och därmed acceptera detta. Båda vägrar att kommentera.
H&M svarar:
”Tyvärr kommer vi att tacka nej till att medverka”.
När vi följer upp och frågar om de kan svara på någon av frågorna åtminstone, väljer de att upprepa sig:
”Vi tackar som sagt nej till att medverka”, låter de hälsa via sin pressavdelning.
Även IKEA avböjer:
Vi får in väldigt många förfrågningar, och ibland måste vi prioritera. Tyvärr kommer vi därför inte ha någon möjlighet att svara på dina frågor”, hälsar pressavdelningen via mail.
Vi svarar: ”Tänker att det är rätt viktiga frågor, som rör mänskliga rättigheter och vilken roll IKEA kan spela. Det är frågor som IKEA prioriterar bort”? De återkommer inte. Till historien hör att de i samma veva svarade på våra frågor om vad de planerar för Singles Day.
"Tar bestämt avstånd från censur"
Att svara på frågor som i någon form kan låta som kritik mot Kina är, som ni förstår, oerhört känsligt för de som redan befinner sig, eller vill etablera sig där. Några som däremot inte duckar för våra frågor är Lindex. De aviserade nyligen att de planerar att expandera sin e-handel till megamarknaden i öst.
Är det verkligen etiskt hållbart att etablera sig i Kina, med tanke på att regimen reglerar och kontrollerar sin marknad stenhårt för att exempelvis kunna utöva censur?
Vi har haft produktionskontor och verksamhet i Kina i över tjugo är. Vi arbetar lokalt med Lindex värderingar och vision "to empower and inspire women everywhere" på alla marknader där vi bedriver verksamhet och hoppas att vi genom detta kan påverka och bidra i de sammanhang vi finns, säger Kristina Hermansson, kommunikationschef på Lindex, till Ehandel.
LÄS ÄVEN: Lindex avslöjar e-handelssatsning i Kina: ”Har stora ambitioner”
De svarar förvisso inte direkt på frågan om man indirekt stödjer den auktoritära regimens inskränkning av mänskliga rättigheter genom att acceptera regleringen, men poängterar ändå tydligt att man inte ställer sig bredvid den.
Vi tar inte aktivt ställning för den kinesiska regimen genom att sälja på den kinesiska marknaden. Vi anser att vi har större möjligheter till positiv påverkan om vi har verksamhet i ett land, än om vi står utanför.
Vad tänker Lindex om Kinas inskränkningar av yttrandefriheten och utövande av censur?
Alla inskränkningar av mänskliga rättigheter, även censur, är något som Lindex tar bestämt avstånd ifrån, säger Kristina Hermansson.
"Förekommer allvarliga människorättskränkningar"
Den internationella människorättsorganisationen Amnesty följer förstås utvecklingen i Kina på nära håll. Och man menar att företag som trots allt väljer att kliva in på den stenhårt reglerade marknaden har ett enormt ansvar.
Amnesty anser att företag som verkar i länder där respekten och skyddet för mänskliga rättigheter är svagt måste genomföra det som kallas "human rights due diligence" - det vill säga en gedigen konsekvensanalys av sin verksamhet i relation till mänskliga rättigheter. En sådan pågående analys är i linje med FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och bör klarlägga om företagets verksamhet påverkar mänskliga rättigheter negativt, eller om det finns en risk att verksamheten gör det, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig om företag och mänskliga rättigheter hos Amnesty, till Ehandel.
Det är förstås extra viktigt att göra en konsekvensanalys i ett högriskland som Kina, där vi vet att det förekommer allvarliga människorättskränkningar. Och lika viktigt är det förstås om det rör sig om högriskprodukter, till exempel sådana produkter som kan användas för övervakning av medborgarna eller människorättsförsvarare.
Riskerar man som företagare att direkt eller indirekt vara med och göra det kinesiska styret mer legitimt genom att etablera sig där och därmed också acceptera den stenhårda regleringen?
Den risken finns, och det är ett övervägande som varje företag själva måste göra. Det allra viktigaste från Amnestys perspektiv är att säkerställa att företaget inte bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Ett vanligt argument från såväl stora idrottsspel, exempelvis OS, som genomförs i länder med auktoritärt styre brukar vara att man kan göra mer skillnad genom att vara på plats än om man håller sig undan. Samma argumentation använde Lindex ovan. Inte helt fel, enligt Amnesty. Men det krävs att man vågar löpa linan ut, vädra och stå upp för sina värderingar även i praktiken.
Amnesty tror på dialog och svenska företag har en viktig roll att spela. Men det bygger på att företaget är modigt och lyfter människorättsfrågor och inte går i repressiva regeringars ledband. Detta kan förstås vara nog så svårt, men transparens, kunskap och en gedigen due diligence är bra verktyg för ett företag som befinner sig i denna situation.
Men de två största svenska företagen som tillfrågades i artikeln vill alltså inte uttala sig om vilken roll de kan spela.
Om man som svenskt företag i Kina exempelvis ombeds utöva censur, hur bör man agera då?
Ett företag ska följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, vilka också ingår i Sveriges handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter. Det innebär att företaget måste kontinuerligt analysera om det bidragit till faktisk eller möjlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter, vilket censur är i kraft av att det begränsar rätten till yttrandefrihet.
Amnesty menar därför att företag noga måste väga risker och möjlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter, inklusive i relation till rätten till yttrandefrihet. Och om företaget identifierar att negativ påverkan har skett så ska företaget tillgodose gottgörelse för de som drabbats.
"Viktigt verktyg för öppenhet"
Branschorganisationen Svensk Handel har länge kämpat mot den konkurrensfördel som Kina åtnjutit i handel med övriga länder. Men att etablera sig i landet självt ser man inga problem med.
Handel är ett viktigt verktyg för att skapa större öppenhet och ökat välstånd runt om i världen. Svenska handelsföretag finns representerade i världens alla hörn och att du verkar i ett land betyder inte att du stödjer det enskilda landets politik, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.
Vad är Svensk Handels rekommendation för att bedriva verksamhet i och/eller med Kina i dagens läge?
Att följa lagar och regler gäller alltid, oavsett vilken marknad man verkar på. Svensk Handel råder alltid våra medlemmar att följa de råd och rekommendationer som svenska myndigheter ger, säger Mats Hedenström.
På följdfrågan: "Det finns inte en risk att man indirekt stöder landets politik (lite som de som tittar på när någon blir mobbad inte stöder mobbningen men indirekt är med och låter det pågå)?" får vi inget svar.
