Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Deras främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln.
I enlighet med detta har de tagit fram en rapport som tar upp tjugo exempel på e-handelshinder inom EU. Mer specifikt handlar det om sex olika typer av hinder:
-
Förbud mot e-handel som försäljningsform
Varor/Tjänster som överhuvudtaget inte får säljas över Internet i vissa EU-länder
Exempel:
I Tyskland får inte receptbelagda läkemedel säljas över nätet och i Nederländerna får inte gränsöverskridande speltjänster tillhandahållas över nätet.
-
Rena etableringskrav
Krav som innebär att e-handelsföretagare måste etablera sig i värdlandet för att där kunna sälja sina varor/tjänster online
Exempel:
Utländska online-resebolag måste söka speciellt tillstånd för att få bedriva verksamhet mot irländska konsumenter. I Tyskland, Finland, Estland och Norge krävs lokal etablering för att erhålla ett lokalt toppdomännamn.
-
Hinder kopplade till försäljningsvillkor
Svårigheter för e-handelsföretag att anpassa sina erbjudanden till olika EU-länders marknadsförings- eller konsumentskyddslagstiftning
Exempel:
Franrike har ett förbud mot att erbjuda rea utanför lagstadgade reaperioder, något som även gäller utländska e-handlare.
På denna punkt tas även konsumentskyddet inom EU upp, något som avslutas med följande text:
"I det sammanhanget bör det noteras att kommissionen 2008 lade fram ett förslag till konsumentskyddsdirektiv. Tanken med förslaget var att de befintliga konsumentskyddsdirektiven skulle slås ihop och att gå från en minimiharmonisering till en full harmonisering av konsumentskyddet, dvs. samma regler skulle gälla i de 27 EU-länderna. Såvitt kollegiet erfar har rådet och Europeiska parlamentet efter två år av förhandlingar enats om en kompromiss-lösning där vissa delar av konsumentskyddet skulle harmoniseras fullt ut. Den slutgiltiga texten bör antas någon gång under våren 2011. Kollegiet bevakar huruvida denna kommer att åtgärda de problem som tas upp här."
Det verkar alltså som att kommerskollegium är involverade i de nya regler som Svensk Distanshandel och deras danska motsvarighet har stormat kring den senaste tiden. Det verkar även som om att vi hade rätt när vi spekulerade, i Ehandelsnytt, att det handlar om att unifiera konsumentreglerna inom EU. Den bakomliggande tanken kan helt enkelt visa sig vara att främja e-handeln istället för att motverka den.
-
Immaterialrättsliga hinder
Begränsningar i online innehåll som följer av att immateriella rättigheter regleras och oftast skyddas nationellt
Exempel:
Nedladdning av musik begränsas geografiskt.
"Kollegiet uppmärksammades på ett fall där en svensk som flyttat till Belgien inte kan använda sitt svenska kontokort på belgiska iTunes, men kan inte heller använda svenska iTunes från sin dator. Beskrivet på detta sätt så handlar det om ett hinder för konsumenten."
Likaså är digital film beroende av territoriella avtal vilket försvårar handeln. Det skapar även problem för de som t.ex. vill använda musik på sin hemsida men enligt avtal endast får använda den i hemlandet.
-
Rättsliga hinder kopplade till betalningar
Svårigheter för e-handelsföretag att ta betalt från kunder i andra EU-länder
Exempel:
Krav på dansk etablering för att få använda Dankort, som i princip är ett måste för att sälja i Danmark. Vi har inte hört om detta krav innan men Kommerskollegium verkar vara seriösa:
"Många av de företag vi pratat med har också sett Dankortet som ett svåröverkomligt hinder, i många fall till och med som en anledning till att inte sälja mot Danmark. I de fall som företagen ändå valt att sälja mot danska kunder har de betraktat Dankortet som ett krav på etablering i Danmark. Kommissionen har nu inlett ett överträdelseförfarande mot Danmark på detta område."
Denna punkt tar även upp de problem som escrow-tjänster upplever i och med EU:s nya lag som skall stoppa penningtvätt. Lagen ställer hårdare krav på identifikation av parterna och försvårar därmed för escrow-tjänster (mellanhandsbetalningar).
-
Hinder kopplade till e-förvaltning
Problem som e-handelsföretag upplever när utländska myndigheter går över till e-förvaltning
Exempel:
I Danmark får inhemska företag gratis hjälp att integreras med danska myndigheters e-faktureringssystem. Utländska bolag får använda en inskanningstjänst som kostar pengar och är allmänt ofördelaktig.
I Spanien får inte utländska revisionsbyråer lämna in en skattedeklaration åt en spansk kund om de inte har ett samarbete med ett visst organ i landet.
Dessa sex typer av hinder tar rapporten upp, med fler exempel på lösta såväl som olösta fall. Vissa lösta fall är bland de roligare att läsa. Ett exempel är Ungern där kontaktlinser inte fick säljas över nätet. Kravet på en linsbutik var följande: ”med en minsta yta på 18 kvadratmeter […], samt närvaro av utbildad personal”. EU-domstolen har dock upphävt detta förbud.
En intressant notis är att Kommerskollegium ser e-handelsmarknaden som ett test på hur bra den inre fysiska marknaden fungerar. De vill se en blomstrande e-handelsmarknad inom EU som ett bevis på att den inre marknaden mår bra.
"Lyckas EU med att avskaffa de rättsliga hinder som drabbar e-handeln idag genom att ena de 27 nationella onlinemarknaderna i en EU-omfattande marknad för e-handel, finns det goda förutsättningar för att stärka en väl fungerande inre marknad även för fysisk handel."
Vi rekommenderar er att läsa rapporten som inte är speciellt tungläst, utan faktiskt ganska lättsmält på 24 sidor (med bilder). Här finner ni den:
Kartläggning av e-handelshinder inom EU -
20 exempel på handelshinder på den digitala inre marknaden (.pdf, 3MB)
Källa (kommerskollegium)
Relaterade nyheter:
De största utmaningarna för E-handeln i EU:s nya direktiv
